Göteborgsposten – 14 juni 1872, sida 1

lotion. ) Detta bar varit orsaken till att listan endast fick omkr. 460 underskrifter och knappast 1J3:del af de röstberättigades samlade antal, oaktadt stämningen i det hela i hufvudstaden obetingadt är för regeringen. Som man kunde vänta, har denna demonstration ledt till en kontra-adress, i spetsen för hvilken står skalden Björnstjerne Björnson och prof. i historien L. Kr. Daa, bekant politiker och redaktör från 1840:talet. Adressen vänder sig till både röstberättigade och icke-röstberättigade medborgare, men har hitintills, efter 10 dagars förlopp, endast erhållit ett par hundrade underskrifter; den nämner i korthet, att den brytning, som nu uppstått mellan Storthinget och regeringen har ledt derhän, att samtlige medlemmar at regeringen ställt sina embeten till H. M:t konungens förfogande. Saken är sålunda, heter det, af begge parterna hänskjuten till konungens afgörande, men i stället för att vördnadsfullt afvakta detta, bar ett mindre antal medborgare inom några kommuner ingifvit adresser mot Storthingets. Vi tänka icke genom detta vårt uttalande att understödja Storthingets beslut, ty slikt behöfver icke Storthinget, utan att tillkännage vårt ogillande af detta uppträdande mot Storthingets anseende och myndighet. Hade denna adress varit fullkomligt opartiskt affattad, skulle den otvifvelaktigt ha erhållit en mängd underskrifter, men man läser tydligt mellan raderna, att det i alla fall är Storthingets misstroendevotum till regeringen, som skall understödjas genom denna adress och detta vill de flesta icke vara med om, oaktadt de gerna hade varit med om att opponera mot sättet, hvarpå regeringens vänner uppträdde i den första adressen, om de också äro ense i fråga om innehållet. — Alla landets tidningar äro fortfarande uppfyllda med ledande och insända artiklar från de olika stridande partierna. I icke mindre grad än med ofvanstående förhållanden sysselsätter man sig i dessa dagar med frågan om hvem, som skall efterträda de båda afgångna, militära statsråden, Statsrådet Irgens afsked kom temligen oväntadt, då det hette, att man under svårigheten af att finna hans efterträdare, ville förmå honom att qvarstå till hösten och att man under tiden boppades få en kompromiss till stånd, sålunda att Irgens tillsvidare till och med skulle ötvertaga båda de militära departementerna. Broch, som man deremot vet aldrig fullkomligt harmonierat med det närvarande statsrådet, utan snarare har känt sig hemma i Storthinget, ur hvars midt han utgått, visste man genast icke skulle gå in på något ackord. Han ville säkerligen åter intaga sin ställning som Storthingsrepresentant för Kristiania vid nästa års val. — För marindepartementet säges man nu ha funnit det nya statsrådet i chefen för Hortens marin-etablissement, kapt. Johannesen, en man med framstående egenskaper och: populär inom sitt verksamhetsområde men föga känd från det offentliga lifvet. Större svårighet blir det att finna statsrådet Irgens efterträdare; Irgens afträdde närmast derföre att Storthinget tilldelade armåförvaltningen ett särskildt misstroendevotum med anledning af 110,000 Spdrs öfverskridande af budgeten; af samma skäl afgick, för ett par år sedan, statsrådet Wergeland; knappast något militärt statsråd skall kunna komma på det klara under trycket af bondepartiots strypsystem. Man har nämnt en kombination, som dock icke har bekräftat sig, att statsminister Kjerulf skulle öfvertaga armådepartementet och hr Sibbern åter inträda i statsministersembetet; likaså säges den nye chefen för generalstaben, öfverste Grimsgaard, ha afslagit statsrådsplatsen. Man vill ogerna vända sig till en civil embetsman, men nu påstås detta likväl ha skett, då det heter, att man underhandlar med generalkrigskommissarie Bull, hvilken dock lärer bysa en mängd betänkligheter mot att öfvertaga det departement, hvari han i många år tjenstgiort som expeditionssekreterare. Allmänheten är spänd på att erfara när regeringens chef, statsrådet Stang, afreser till Stockbolm, emedan det påstås, att detta skall ske, eå snart han funnit de två sällsynta ) Det uttalades äfven med rätta att dessa kontroverser bäst afgöras af statsmakterna allena, liksom att opinionen genom tidningspressen och på andra sätt lätt kunde komma till ordet.