Göteborgsposten – 13 juni 1872, sida 2

Article Image
att försvinna. Men då man vändt sig till Preussen så, som man gjort, kunde mau ha skäl att srukta att svaret icke skulle bli det, som fredsvännerna skulle önska. Och likväl afstod Preussen från ho. henzollernska kandidaturen. Vi trodde oss då få behålla freden — men inom 24 timmar underrättar man oss om kriget! Jag har sällan erfarit ett djupare och mera döfvande intryck. Jag sade det till de dåvarande ministrarne, jag bönföll till dem i Frankrikes, i dynastiens namn, i namn af landets framtid, att väl betänka sin ställning, och jag sade dem nästan med tårar i ögonen, att Frankrikes undergång kunde följa af kriget. Detta är det stora politiska felet: det finnes icke i historien något exempel på ett krig, som bebädats, förklarats och påbörjats inom åtta dagar. Huru skulle man väl kunnat bli färdig på åtta dagar! Man har också måst använda nägra och tjugo dagar. Härunder utvecklades all möjlig verksamhet, det måste jag erkänna. Man lyckades samla ihop 250,000 man, icke mera, men det behötdes äfven materiel. Gevärsmaterielen var förträfflig, men all den öfriga materielen var otillräcklig. Man har sagt eder, och det är sannt, att det fanns 21,000 kanoner. Jag har ej bestridt det. Det fauns 12,000 positionskanoner och 9000 för fält. Alla dessa kanoner funnos verkligen, ty, utom dem som fienden tagit, finnas de i våra arsenaler; men af dessa 9000 fältkanoner kunde de 5000 icke användas i linien; vi hade blott 4000 refflade kanoner. Och voro ens dessa i servis? Veten j, huru många kanoner den tillgängliga personalen kunde servera? Jo, 930; det vill säga det antal som kunde lämpa sig för en armt af 250,000 man. Alla Frankrikes bjelpkällor lemnade således i denna stund endast 250,000 man. Kom ej detta af 1832 års lag? Visst icke; ty om man haft en månad på sig, eller en och en half månad — hvilket man alltid kan förskafta sig i en underhandling — skulle 1832 års armålag, modisierad af den för år 1868, kunnat lemna oss 1 million man. Olyckan var, att den million man, som lagen medgaf, kunde inträda genast i lederna, under det att man dertill behöfde minst 2 månader. lin annan och ännu större olycka, hvilken haft ett betydande inflytande på kriget, var, att våra starka platser icke befunno sig i försvarstillstånd. Sjelfva den vigtigaste platsen Metz var det icke; arbetena derstädes voro icke fullbordade; det fanns ingen kanon på vallarne och knappast några lifsmedel, förutom dem som man i sista ögonblicket hopsamlade. I denna belägenhet mötte vi den preussiska armån. Denna utgjorde icke, såsom man sagt, 1,200,000 man, ej ens 1 mill. man, ej ens 900,000. Den styrka, som inställde sig framför oss, kan för de första dagarne uppskattas till 400,000 man. IIvad gjorde man inför fienden? Man qvarstannade i en position, som, hela verlden erkände det, icke hade någonting militäriskt; 250,000 man spridda på en linie af 50 lieues, från Thionville till Rhens stränder, och med vår högra flygel i en ställning der vi knappast kunde understödja den. I denna ställning förblefvo vi under 20 dagar inför 400,000 man. Hela verlden kunde förutsett, hvad som skulle hända och hvad som hände. Den högra flygeln blef upprifven genom detta andra stora fel. Man borde nu dragit sig tillbaka till Meuselinien. Men att öfvergifva Metz, att uppgifva Lothringen! Kejsaren blef konsternerad och afgick, men qvarlemnade inom armen den förvirring, i hvilken han sjelt blifvit försatt efter denna stora olycka. Vi bletvo omringade. Historien skall icke kunna säga annat, än att detta var ett nytt, stort fel. Ett tredje fel återstod att att begå. Om vi haft en reservarmå fullt i ordning, skulle man naturligtvis bort genast genombryta denna mur, som bildades kring vår arme; men det åtgick 25 dagar för att bilda en sådan reservarme af qvarlefvorna från den tappra högra flygeln. Man bildade Sedan-armen; dertill ätgingo 25 dagar. Men det var tydligt, att bamen kring vår Rhenarme nu icke kunde genomrytas. 7 Jag var under tre veckor medlen af försvarsrådet. Hvarje afton bådo general Trochu och jag regeringen att icke begå det sista felet, som skulle vara dödande, neml. att söka genombryta denna mur. Man sade oss, att man ville upphäfva blokaden kring marskalk Bazaine. Jag svarade: Det skall uppstå två blokader i st. f. en. Jag hade bort säga, om jag kunnat förutse allt det fasansfulla i händelserna, att tvenne kapitulationer skulle inträffa i st. f. en. — Detta var det tredje felet, och dermed var vår undergång gifven. Det har mången gång händt, att Frankrike förlorat en eller tvenne årmåer, utan att derför gå under. Men hela vår effektiva styrka i kadrer blef denna gång tagen i Metz och Sedan. Oaktadt all patriotism, oaktadt de 800,000 man mobilgarde, som utskickades, kunde man icke åter resa sig, emedan det ej fanns några kadrer. Detta var verkliga orsaken till våra olyckor; och man misstager sig, då man söker efter andra. Vår arme var lika tapper som någonsin, sjelfva främlingarne erkänna det med vältörstådd stolthet, ty de skulle icke vilja ha triumferat öfver det vanartade Frankrike. Det är icke det preussiska militärsystemet, som besegrat det fransyska; det är den preussiska regeringen, som besegrat den franska ... Hufvudsumman af den öfriga delen af Thiers tal, hvari han starkt angrep den moderna frasen om velft folk i vapen?, i det han visade det oriktiga i densamma, ha vi redan förut återgifvit. Frankrike kan nu, säger ÅAvenir Militaire, i händelse af ett krig, uppställa 1, million man, utan att räkna territorialarmän landstormen). Den af frihandelsvännerna bland de deputerade bildade förening har valt en komitå, som fått sig specielt uppdraget att studera de bestående handelsfördragen. Under den långvariga diskussionen sade Rouher, att handelsfördragen afslutats med grundtanken, att enlast utbytet af de af densamma sjelf frambragta produkterna skulle medgifvas hvarje stat; det funnes dock undantag härifrån. Medemmarne af föreningen uttalade sig enstämOo 0 — niotr för att man allla 811. —4

13 juni 1872, sida 2

Thumbnail