Göteborgsposten – 6 maj 1872, sida 2

formskönt språk. Föredraget om ÅPebersvendene befanns vara en förträfflig satir, som under skämtets lekande yta innehöll åtskilliga beaktansvärda sanningar. Säkerligen fanns det mer än en af de närvarande Pebersvender, som fann sig träffad af dessa med mästarehand uppdragna bilder ur verkligheten; skada endast att alltför få at dem voro närvarande. Poemet Den frygiske Hue, som afslutade föreläsningen, behandlar fabeln om kung Midas och hans barberare i den bekanta, glänsande, uddiga Böghska stilen med en versifikation, som i syndighet och behagfull ledighet söker sitt motstycke. Kort sagdt, vi tveka ej att beteckna den andra föreläsningen som den obetingadt mest interessante af de båda, som hr Bögh härstädes hållit. Örlogsslottan. — Korvetternal Norrköping och Josefinek, hvilka sedan i Måndags legat ankrade å Elfsborgsfjorden, blefvo i Lördags utbogserade derifrån af kanonångbåten Gunhild och bogserångaren Färdig, men gingo åter till ankars på Danafjorden, derifrån de dock i går skulle fortsätta till Karlskrona. Skandinaviska Kreditaktiebolaget hade sistl. Lördag sin 8:de ordinarie bolagsstämma, dervid hr konsul O. Ekman fungerade som ordförande. Af den vid tillfället upplästa revisionsberättelsen för 1871 framgick bl. a. följande: Kassaräkningen för året utvisade ett belopp, för influtna och utgifoa medel, af omkr. 1265 millionor rdr, hvilket med 178 mill. rdr öfvorstiger föregående årets kassaräkning. Å kassakreditivräkning hade under året uttagits 97,916,538 rdr; utlemnade lån uppgingo till 17,243,078 rdr och diskonterade inrikes vexlar till 34,206,247 rdr. Å dopositionsräkning hade blifvit insatta 15,279,769 rdr (mer än dubbelt mot föregående året) och å girokontokuranträkning 292,361,741 rdr; postremissvexlar hade sålts för ett belopp af 70,416,802 rdr. Bruttovinsten för året utgjorde 1,040,373 rdr, hvarifrån afgingo omkostnader med 281,469 rdr, så att en nettobehållning återstod af 758,904 rdr. Af denna behållning hade revisorerna i enlighet med styrelsens förslag tillstyrkt en utdelning åt aktiegarne af 669,028 rdr, eller 19 rdr på hvarje aktie (motsvarande c:a 13 )g 94), att 75,026 rdr måtte afsättas till reservfonden (hvilken derefter skulle utgöra 114 mill. rdr) samt att återstående 14,850 rdr öfverfördes till innev. års vinst: Å törluatkonto. Bolagsstämman beviljade ansvarsfrihet åt styrelsen samt godkände den föreslagna fördelningen af årets nettobehållning. Derjemte tillkännagafs att utdelningen kan mot kupongers aflemnande lyftas från och med idag å bolagets kontor i Göteborg, Stockholm och Norrköpiog äfvensom å Skånes enskilda banks kontor. De styrelseledamöter som voro i tur att afgå, neml. hrr H. Davidson, S. Godenius och C. 0. Kjellberg, återvaldes. Likaledes återvaldes till revisorer för Göteborgskontoret hrr A. W. Levgren, J. Rubenson och A. L. Reuterskiöld, samt till deras suppleanter hrr P. Färstenberg, J. Gibson och J. L. Diedericha; till revisoror för Stockholmskontoret utsågos hrr C. D. Jederholm (återvald) och J. J. Hagatrömor, med hr C. D. Philipson till suppleant. Tjenstejubileum. En af vär atads äldre tjenstomän, hamnkaptenen hr J. E. Nissen upplefde i Lördags 25:te årsdagen af sitt tillträde till nämnde befattning och uppvaktades med anledning deraf af underordnade, härvarande skeppsmäklare, en del tulltjenstemän samt ett stort antal vänner, hvarjemte dagen till ära i hamnen liggande fartyg flaggade. Den nu sjutioårige mannen började redan år 1814 sin bana såsom sjöman och anförtroddes, sedan han avancerat till sjökapten, efter hvartannat besälhafvareplatsen å flere större, de förnämsta hsndelshuson här på platsen tillhöriga fartyg, med hvilka han företog många lyckliga långresor; under denna perigd var han äfven en längre tid bethelkapten. År 1847 utnämndes han till hamnmästare härstädes, en befattning hvilken han nu under ett fjerdedels sekel med aldrig tröttadt nit och till trafikerandes stora belåtenhet handbatt, hvarjemte han äfven vetat att göra sig älskad och värderad af de många, som stått och fortfarande stå under hans befäl. Såsom ett yttre vedermäle af sina törtjenster fick han år 1866 emottaga Wasa-ordens riddarekors. Föredrag om Svedenborg. Hr C. Y. N. Svensson höll i Lördags, enligt hvad derom varit annorseradt, sitt andra föredrag rörande Emanuel Svedenborg. Om också hr S. dervid i afseende på antalet åhörare ej rönte samma uppmuntran som första gången han uppträdde i egenskap af föreläsare, kunde han dock tägna sig åt det intresse de jemförelse