Göteborgsposten – 6 maj 1872, sida 1

ja Göteborg. D. F. I — ———— ———— 122 — ———— —ukran: —— —— — —— stftt Ö 11117 111111: afslagit samma fråga; att genom densammas bifallande man skulle åstadkomma rubbningar i familjebanden; att redan under nuvarande förhållanden antalet af olyckliga äktenskap, som mot föräldrars tillstyrkan ingingos, vore särdeles stort; och hufvudsakligen att qvinnan vida mindre än mannen, genom sin oerfarenhet af lifvet och dess yttre förhållanden, vore i stånd att handla i öfverensstämmelse med förståndets och klokhetens bud, då passionen och känslan talade. De flesta af dessa talare medgåfvo dock nödvändigheten af någen förändring i nu gällande bestämmelser om giftomannarätten och ville derför hafva frågan återremitterad. Hr Nordström ville deremot ej hafva giftomannarätten borttagen, så vida man ej på samma gång afskaffade mannens målsmannarätt, hvarigenom nu tillfälle bereddes för honom att kunna hur han ville förfara med hustruns förmögenhet. För bifall deremot talade frih. De Geer. Han ansåg det föreliggande förslaget vara ett steg framåt i mensklighetens utveckling, ett steg, som förr eller senare måste tagas. Han trodde att lika litet, som de farhågor realiserats, hvilka framställts mot qvinnans myndighet, lika litet vore nu att befara. Att sjelf få bestämma öfver sitt lifs öde, vore en rättighet, som tillhörde de oförytterliga, och föräldrainflytandet kunde lika väl göra sig gällande. Hr Wallenberg instämde häri. Denne talare framhöll derjemte att den framstälda åsigten att qvinnan skulle handla endast efter sin känslas ingifvelse vore ganska obefogad, då qvinnan i de flesta fall visade sig åtminstone fullt ut lika förståndig som mannen. I samma riktning uttalade sig hrr: Faxe, v. Gegerfelt, Frisk och Dickson, hvilken sistnämnde tal. framhöll det oriktiga uti att enligt den orientaliska uppfattningen betrakta qvinnan som ett lägre väsen och derjemte . uttryckte den åsigt, att der ett giftermål mot föräldrars förnuftiga råd blefve ingånget, finge man i de flesta fall tillskrifva detta föräldrarnas egen oriktiga uppfostringsmetod. Utskottets förslag bifölls derefter med 25 röster mot 20, hvilka afgåfvos för återremiss. Af Andra kammaren godkändes detta förslag utan diskussion liksom i båda kamrarne utskottets i sammanhang dermed gjorda hemställan om upphäfvande af ridderskapets och adelns privilegier, i hvad desamma: strida mot den sålunda antagna förordningen. Båda kamrarne förkastade utan diskussion hr Dufvas, af statsutskottet afstyrkta motion om anslag till tvenne docentstipendier vid Karolinska institutet m. m. ätvensom, i enlighet med statsutskottets hemställan, hr J hannes Jonssons motion om förändring i lagens stadganden rörande giftorätt i bo. Kamrarne hade i Lördags sammanträden, hvilka afsluta les kl. 4 e. m. I Första kammaren afslogs först på yrkande af hr v. Ehrenheim och utan öfverläggning br Sven Nilssons i Österlöf af konstitutionsutskottet tillstyrkta motion om ändring i 107 S R-F. — Statsutskottets hemställan om bitall till af K. M:t äskadt bidrag till pensionering af tjenstepersonalen vid statens jernvägstrafik bifölls. — Till samma utskott återremitterades dess betänkande med hemställan om vidtagande af åtgärder för tryckning af bondeständets protokoll vid 1809-1810 årens riksdag, i syfte att tryckningen skulle omfatta samtliga utskottsprotokoll och betänkanden ej endast, såsom föreslaget blifvit, konstitutionsutskottets. — Samma utskotts utlåtande i fråga om befordringsrätt tör qvarsttående -underbefäl vid marinregementet samt om ersättning till kompanicheferna för förlorad inkomst godkändes. — Återstoden af sammanträdet upptogs af diskussion öfver statsutskottets utlåtande med anledning af K. M:ts proposition om garnison i Karlskrona. Efter en liflig debatt antogs med 49 röster mot 30 hr al Knnis reservation vid första mom. af detta betänkande samt med 46 röster mot 32 grefve af Ugglas reservation vid mom. 2.:: Minoriteten röstade i båda fallen för risou till utskottets förslag. Andra kammaren go kände utskottet emställan om afslag å hr Wallenbergs motion måg -R dande af en skuld till banken för lån till krigskostnader. ; Ett ganska lifligt meningsutbyte egde rum beträffande hr Sven Nilssons i Österslöf motion om ett tillägg till 107 Regeringsformen, af innehåll: :att den decharge, som vunnits derigenom, att Konstitutions-utskottet vid föregående riksdag lemnat ett mål oanmärkt, icke skulle vara gällande i afseende på en fråga, hvilken Statsutskottet, på grund af anmärkning, framställd af Riksdagens revisorer, anmäler enligt 39 2 mom: R. O. Mot detta förslag uppträdde hir Rundgren, Ribbing och Sjöberg, enär de icke kunde gilla att det nya statsskicket skulle utvecklas genom frihetens utsträckning nedåt, eller dess inskränkning uppåt, samt ej heller trodde nägra förhållanden hafva på sednare tiden förekommit, som utvisade behofvet af en ökad kontroll öfver statsrådets handlingar. Vore meningen, att statsrådet skulle kunna ställas till ansvar för ett mål, som vid någon mer eller mindre aflägsen Riksdag blifvit lemnad oanmärkt, så kunde Regeringens ledamöter icke veta, när dem skulle blifva beviljad full decharge. Sedan hrr Sv. Nilsson i Österslöf, Hedin och Per Nilsson i Espö förordat bifall, hufvudsakligen på grund deraf, att utan det föreslagna tillägget skulle bestämmelser om statsrerisionen i 39 2 mom. R. O. ej kunva medföra någon praktisk påtöljd, antogs utskottets förslag till hvilande utan votering. Af Kammaren godkändes vidare K. M:ts proposition om statsbidrag till pensionering af tjenstepersonalen vid statens jernvägar m. m. Frågan om ryckning af bondeståndets protokoll vid 1809-1810 lrens riksdag återremitterades. — Kammaren lemnade sitt bifall till hvad Statsutskottet hemställt i fråga om befordringsrätt för de vid mariaregementet warstående subalternofficerare m. m. — En langre och liflig diskussion uppstod rörande K. M:ts propoROJO —— —