riksstaten beräknasgtill 575.000 rdr. — Detta förslag gaf anledning till en ganska liflig diskussion, som öppnades af hr Uhr, hvilken icke kunde gilla utskottets i motiveringen uttryckta uppfattning, att frågan om mantalspenningarne, genom kamrarnes bifall till taimännens propositionsvägran, för denna riksdag förfallit. Talaren var at motsatt mening och yrkade fördenskull, att kammaren med förkastande af utskottets hemställan måtte vidblifva sitt förra beslut om denna iukomsttitels upphörande. I samma syftning yttrade sig hrr Jöns Pehrsson och Sven Nilsson i Österslöt, hvilken sistnämnde förklarade, att om någon beräkning af mantalspenningarne skulle af kammaren göras, borde desamma beräknas till noll. Sedan på hr kolmodins yrkande protokollet öfver förhandlingarne beträffande statsutskottets voteringsproposition om mantalspenningarne blifvit uppläst samt deraf visat sig, att kammaren verkligen genom sitt godkännande at talmannens Propositionsvägran, förklarat sig anse frågan om mantalspenningarne förfallen, förordades utskottets förslag af hrr Lithner, Kolmodin, C. Ifvarsson, grefve Posse, Nils Larsson i Tullus, grefve Sparre, P. Olsson trån Helsingborg, Jöns Rundbäck, Ribbing och Edlund, af hvilka de flesta framhöllo, att da vid förenamude förhällande mautalspenningarne i alla händelser komme att uppbäras, skulle, derest genom kammarens beslut denna ordinarie inkomst icke blefve till något belopp upptagen i riksstaten, enda följden blifva att den sålunda uppstående bristen måste fyllas på annat sätt, såsom genom yttertigare lån eller ökad bevillning. Detta oaktadt vidblefvo de förstnämnde talarne sitt yrkande, i ändamål, såsom de läto förStå, att visa, till hvilka oformligheter den åsigten, att riksdagen ej hade rätt att indraga de ordinarie inkomsterna kunde i tillämpningen leda. Vid anställd votering goukändes utskottets beräkning med 106 röster mot 47, som afgåtvos derför, att inkomsttiteln mantalspenningarne icke skulle till något belopp i riksstaten beräknas. —ä! Å