Göteborgsposten – 2 maj 1872, sida 2

gifva vid handen, att den amerikanska regeringen funnit i Alabamafrågan en utväg till återtåg från sina fordringar på ersättning för indirekt skada, utan att likväl till namnet uppgifva dem, Det söges neml. i ett telegram til Times från dess ofta ganska väl underrättade korrespondent i Filadelfia, ott Unionsregeringen uppdragit åt sitt sändebud i London, general Schenck, att meddela engelske utrikesministern lord Granville, att hon vill, om England såsom förut motsätter sig principen om indirekt skadeersättning, tillträda det beslutet, att skiljedomstolen i Gånåve icke diskuterar det berättigade i dessa anspråk. Den amerikanska regeringen anser likväl icke, att dess motskrift derför ändras. Det vill säga, att Unionsregeringen skulle gå in på att frågan om den indirekta ersättningen lemnas öppen, för att kanske i en framtid återupptagas. Vi kunna ej för vår del finna, att en sådan lösning skulle innebära annat än en Galgenfrist för England, som just åtrår en fullständig lösning, emedan dess händer hittills, varit bundna af det obehagliga trycket från Amerika, hvilket förhindrat det ifrån att utöfva något slags verksam politik i Europa, der dess maktställning derför med hvarje dag sjunkit mer och mer. Skulle också den fallfärdiga ministeren Gladstone gripa i detta halmstrå, kunna vi likväl icke tro, att den allmänna meningen i Äugland skulle länge fiona sig nöjd dermed, just derför att ingenting skulle vara i sjelfva verket uppgjordt. Emellertid synes faran för Gladstoneska ministörens fall genom Fawcetts universitetsbill hafva för ett ögonblick lagt sig. Den amerikanska frågan tager i England allmänheten uteslutande i anspråk. Det tyska univorsitetet i Strasbourg öppnades i går med stor högtidlighet. I ett telegram derifrån läses emellertid: Sommarterminen torde dock bli ringa besökt af studenter. Från Italien meddelas, att den danska prinsessan Thyra, som ännu ligger sjuk i Milano, är betydligt på bättringsvägen. Vid arbetaremötet i Rom uppträdde häromdagen en arbetare från Neapel för att yttra sig i fråga om sparbanker för arbetare. Han sade: Bröder arbetare! Jag kan hvarken läsa eller skrifva. I många år har jag spelat på lotteri, men vann aldrig. En vacker dag föresatte jag mig att aldrig mer spela, utan sparade lika mycket i veckan som jag förut hade brukat köpa lottsedlar för. Nu har jag samlat en liten vacker summa och kan kläda mig som en herre. För min del kan jag derför inte annat än prisa förslaget om sparbanker tör arbetare. Hela församlingen brast ut i bifall åt de rättframma och riktiga orden, och den enkle arbetaren blef så förlägen och rörd öfver denna oväntade hyllning att han började gråta och kysste ordföranden på handen. Arbetarekongressen har rörande frågan om arbetsinställningar fattat följande resolution: ÅArbetsinställningarne kunna visserligen icke förhindras, men man bör likväl med all ifver söka hindra att de förekomma. Arbetarne synas i allmänhet ba yttrat sig mycket sundt och hotsamt, och de italienska tidningarne säga, att några af talarne ibland dem skulle med grundligare förstudier kunna intaga en ganska framstående ställning inom parlamentet. I en tidning från storhertigdömet Luxembourg läses följande särdeles vigtiga notis: På grund af gjorda framställningar från Bismarck, att, om ett franskt-tyskt krig skulle komma att åter utbryta, Luxembourg lopp fara att bli annekteradt af den eventuela segraren, har den storhertigliga regeringen antagit en öfverenskommelse om upplåtande af jernvägarnes innehafvande och drift åt de tyska myndigheterna samt ingått för samma tid i tullföreningen samt telegrafoch postfördraget med Tyskland. För banlinierna gälla dock de Luxembourgska jernvägstörfattningarne. — Man skulle vara frestad att spörja, huruvida icke de utskickade ryktena om ett ultimatum till Frankrike haft sin roll att spela i bevekandet af den storhertigliga regeringen. I Frankrike har man konfiskerat en mängd revolutionära broschyrer jemte listor öfver medlemmar af alla nya hemliga arbetareföreningar, hvilka uppstätt på grund af de stränga lagbestämmelserna mot Internationale. Detta är således vinsten af dem, att man i stället för en förening, som uppträder öppet, har ett antal föreningar, som verka i hemlighet. Marskalk Bazaine har författat en försvarsskrift, som i dessa dagar utkommer i Paris under titeln ÅArmö du Rhin. I densamma lär finnas ett stort antal hittills okända aktstycken, hvilka kasta ett nytt ljus öfver det olycksdigra fälttåget, och at hvilka flere redan för ett par dagar sedan blitvit oflentliggjorda i tidningarne för att väcka allmänhetens intresse för skriften, I d1Ö .6 2A — —