Göteborgsposten – 2 maj 1872, sida 1

Från Riksdagen. Riksdagens båda kamrar hade i Tisdags sammanträden. Dessa sammanträden upptogos nästan blott med behandlingen at frågan om ändring af gällande bestämmelser om häradsting. På grund af rikets ständers underd. skrifvelse år 1866 tillsatte K. M:t en komite med uppdrag att, till förekommande af den öfverklagade långsamheten i lagskipningen vid underdomstolarne i landet, utarbeta förslag till förändrade stadganden angående häradsråtternas arbetssätt. Denna komite atgaf dels ett förslag till stadga angående allmänna underdomstolarne på landet, dels ock betänkanue angäende reglering af domsagor och tingslag. Hufvudbestämmelserna i denna af komiterade föreslagna stadga voro: att antalet ting i en del domsagor skulle ökas sålunda, att i tingslag, som utgjorde en domsaga, skulle lagtima ting hållas i hvarje månad, utom i Januari; att der två tingslag hörde till en domsaga skulle i hvardera lagtima ting hållas hvarannan månad; men att, om flera tingslag än två voro i en domsaga förenade, tingens antal skulle blifva oförändrade, dock med rättighet för konungen att, när omständigheterna det meugåfve, öka antalet af tingen; derjemte ville komiterade, att en biträdande domare skulle kunna förordnas och dela tjenstgöringen med den ordinarie, samt föreslogo åtskilliga förändringar angående antalet af domför nämnd samt i afseende å valsätt, valbarhet och tjenstgöringstid för nämndemännen. Högsta domstolens flesta ledamöter hade, efter verkställd granskning, afstyrkt bifall till detta komiterades förslag, anseende att detsamma, tänkt såsom en definitiv anordning af underdomstolarne i landet, icke vore nog omfattande eller genomgripande och att, till dess flera af behofvet påkallade större förändringar kunde genomföras, man borde under tiden vidtaga sådana förändringar i afseende på domstolarne, som icke hindrade eller försvårade den slutliga anordningen. K. M:t hade derefter, i öfverensstämmelse med de åsigter, som i högsta domstolen gjort sig gällande, affattat sin till riksdagen aflåtna proposition. Denna proposition, jemte i samma ämne enskilda motioner, hade blitvit till lagutskottet remitterad, som derom inkommit med utlåtande, hvari utskottet hemställt om antagande af det k. förslaget. Vid. behandlingen af denna fråga genomgicks i Första kammaren det k. förslaget, affattadt i 11 S. och blefvo dessa af kammaren samtliga antagna. Envligt detta förslag skulle i tingslag, som utgjorde en domsaga eller der två tingslag äro förenade till en domsaga, arligen hållas två lagtima ting, det ena vår-ting, mellan tjugonde dag jul-och midsommar, det andra hösteting, mellan September månads början och Thomedag. Der tingslaget utgör ensamt en domsaga skulle häradsrätten hålla sex allmänna sammanträden under värtinget och under höstetinget 4 sammanträden samt, der två tingslag äro till en domsaga förenade, tre allmänna sammanträden under värtinget och två under höstetinget. I afseende ä domsaga med tre eller flera tingslag skulle icke någon ändring göras i hvad lag och författningar nu föreskrifva, dock ankomme på konungens pröfning om någon annan anordning skulle kunna i ett eller flera af tingslagen införas. Alla dessa föråndringar skulle inträda i gällande kraft med år 1873. Dessa utgjorde, egentligen de vasendiligaste hufvuddragen af de af K. M:t föreslagna förändringarna. Någon diskussion af anmärkningsvärd betydelse uppstod ej under frågans behandling. Alla talare som uppträdde, nemligen hrr v. Sydow, Hasselrot, Almqvist, Faxe och v. Gegerfelt, yttrade sig för förslaget, frambållande fördelarna af detsamma, i jemförelse med det af kommitterade afgifna; endast grefve C. G. Mörner, hyste några formella betänkligheter, hvilka till bemötande upptogos af statsrådet Berg. 6, afseende stämningsdags bestämmande till första rättegångsdagen, hvilken behandlades i sammanhang med utskottet i dess utlåtande, punkt 5, gjorda hemställan, att stämning, om så sig göra läte, skulle utfärdas till någon bestämd rättegångsdag, gaf anledning till någon diskussion, hvaretter S:n antogs, men utskottets förslag förkastades. Hvad utskottet föröfrigt i sitt utlåtande hemställt rörande ändringar i Rättegångsbalken antogs utan diskussion; endast i fråga om nämndemans valbarhet blef, på yrkande af hr v. Sydow och grefve C. G. Mörner, antagen en hr Ribbings mot utskottets förslag något afvikande, utskottets utlåtande bifogad, reservation. I Andra kammaren, som uteslutande sysselsatte sig med Lagutskottets utlåtande om underdomstolarne, föredrogos i ett sammanhang punkterna 1 och 3, den förre med hemställan om afslag till hr C. Ifvarssons i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommitterades förslag afgifna motion angående ändringar i afseende å häradstings hållande, samt den sednare med förord för K. M:ts i samma ämne afgifna proposition. Efter en långre öfverläggning bifölls K. M:ts förslag utan votering. Konstitutionsutskottet har med anledning af en utaf hr Sv. Nilsson i Andra kammaren väckt motion tillstyrkt att S 107 regeringsformen, angående granskning af statsrådsprotokollen måtte erhålla den förändring att i 3:dje mom. följande ord insättas: Dock vore decharge, som vunnits derigenom att konstitutionsutskottet vid föregående riksdag lemnat ett mål oanmärkt, icke gällande i afseende på en fråga, hvilken statsutskottet, på grund af anmärkning, framställd af riksdagens revisorer, anmäler enl. 39 2 mom. riksdagsordningen. Reservationer häremot äro anmälda af hrr Munck af Rosenschiötd, v. Ehrenheim, Dickson, v. Gegerfelt, Hallenborg, Bergstedt, Sahlin, Rydin, Faxe och Odelberg. — —