Göteborgsposten – 23 april 1872, sida 1

Arets brutto premie-inkomst, tillika med behållning at från år 1870 för löpande risker och oreglerade haverier afsatte medel, utgjorde 580,496 rdr 35 öre och då härifrån afdrages reassuranspremier 190,986 rdr 75 öre och agenturprovisioner 24,206 rdr 55 öre återstå 365,303 rdr 5 öre. Bolaget hade under räkenekapsåret drabbats af 221 totalförluster och haverier, hvarför utbetalts ersättningar med 185,562: 10. Öfverskottet af bolagets rörelse för år 1871 utgjordes enligt bokslutet af rdr 174,740: 50, hvarifrån enligt uugesärlig beräkoing bör för kända men ännu oreglerade haverier samt vid bokslutet löpande risker afdragas ett belopp af 114,740: 50, hvarefter återstår en nettobehålloing af 60,000 rdr (mot 101,590: 5 öre år 1870). Sedan slutligen verkställande direktörens tantiåme å dessa 60,000 rdr blifvit afdraget med 2091: 75 återstår till aktieegarnes förfogande 57,908: 25, hvilket belopp styrelsen ansett böra sålunda fördelas att 21,908: 25 afsättes till ordinarie reservfonden samt återstoden 36,000 rdr, motsvarande 30 4, af inbetalta aktiekapitalet, utdelas till aktieegarne. Detta styrelsens förslag antogs äfven af bolagsstämman. Ångf. Kronprindsesse Louise, som gör turer mellan Göteborg, Kristiania och Köpenhamn, har från innev. veckas början ändrat sina afgångsdagar sålunda, att fartyget numera afgår härifrån till Kristiania Onsdagar kl. 2 på morgonen och till Köpenhamn Lördagar kl. 8 f. m. Från Köpenbamn afgår fartyget hit Tisdagar kl. 12 midd. och är sålunda att för första gången efter den förändrade reseplanen hitförvänta i natt. Illustrerade veckotidningarne för i Lördags innehålla bl. a. följande: Ny Illustrerad Tidning: S:t Mariakyrkan i Wisby (m. 3 pl.); En furstlig bergslagsresa i förra ärhundradet, 1.; Biitiska drag, efter H. Taine; Yttre borggården med vattentornet på Kalmar slott (m. pl.); Hoglands-ön i Finska viken (m. pl.); Den föreslagua ångtärjan mellan Dover och Calais (m. pl.); Krönika m. m. Svalan: Något om Japan (m. pl); Rockesteneni skogen, skizz af Oukel Adam; För tosterlandet, poem at Joh. Nybom; Seder och bruk i Spanien; Krönika m. m. Olyckan å Gefle-Dala-banan. Rörande denna i gårdagens N:o omnämnda olyckshändelse meddelar Falu-Posten följande närmare detaljer: Med det från Falun i Thorsdags kl. 2 e. m. nedgående bantåget, bestående af lokomotiv, tender, två bromsvagnar, en lastvagn samt fyra passagerarevagnar, inträffade den olyckan att lokomotivet straxt ofvanför Helsinggården hoppade af spåret med den påföljd, att sedan lokomotivet ett stycke gått på bjelklagret detsamma jemte tendern slutligen störtade från banken ned i diket, der det ligger nedgrätdt i gyttja och jord. Den värmast varande vagnen söndersplittrades totalt och den derefter töljande bromsvagnen störtade, efter att ha kastats tvarsofver banan, i motsatta diket och krossades nästan totalt, en tredje klassens vagn skadades mycket, hvaremot de öfriga vagnarne utan någon väsentlig skada stanpade på banan. Af tåget medföljande, mellan 20å 30 passagerare skadades ingen, hvaremot den i första bromsvagnen sig befinnande postiljonen fick båda benen afbrutna, venstra ögonlocket skadadt och skrubbsår på ena sidan at högra låret; lyckligtvis lära benen ej vara krossade och de mjuka delarne oskadade, så att amputation ej behöfver vidtagas. Härförutom blef endast lokomotivföraren något skadad i ena armen och erhöll dessutom några skrubbsår, dock utan någon betydenhet. Då tåget hoppat af spåret på rak bana och fel derå, såvidt hittills kunnat utrönas, ej af vederbörande förmärkts, kan orsaken till olyckan ej förklaras annorlunda, än att skenorna i följd af kalskjutningen oförmodadt erhållit några böjningar och knölar. Den materiela förlusten kan ej uppskattas innan utrönt blitvit i hvad skick maskinen befiuner sig. Af tillstadeskomna baningeniören vidtogos så skyndsamma åtgärder, att banan blef praktikabel för uppgående aftontåget. Svensk sångerska i utlandet. I A.-Bl. läses töljande: M:ll Victoria Bundsen, hvilken, såsom mången af våra läsare torde ha sig bekant, är engagerad vid Londons italienska opera (Drury Lane), företog töre säsongens. början tillsammans med andra framstående artister från nämnda scen en konstnärsresa genom Skotland, hvarunder en serie konserter utfordes jemte åtskilliga operor (Hugenotterna?, Anna Bolena, Regementets Dotter) etc. Det entusiastiska erkännande, som m:ll B. dervid fick röna, i synnerhet som Urbano i Hugenotterna, är så mycket mera betydelsefullt, som hon, sjelf dittills okänd tör publiken, uppträdde vid sidan af den berömda primadonnan Tietjens. Såsom prot på den skotska pressens bedömande af hennes konstnärsskap anföra vi följande: — — —; det sätt hvarpå hon återgaf de båda ariorna Nobil Donna och -No caso egual, vittnade om en sann smak och blefvo rättvist belöi nade med stormande applåder och inropningar (The — — —— -——— ——-— —— — nnu är jag ej tegen, min vän: vi I jande sig m