fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, samt styrelseledamöter vid bankens lånekontor. Första kammaren utsåg: till valmän: grefve Beck-F.iis, hrr Brummer, de Mar, trih. v. Essen, Falck, J. O. Geyer, Gyllenram, Hallonborg, Heuerstjerna, von Hofsten, Heggström, frih. von Otter, Petr6, Reutersvärd, frih. v. Schwerin, Tornerhjelm, gretve A. F. Wachtmeister, Wijkander, med 62 röster; hrr Bennich, frih. Funck, at Klint, Peyron, gretina II. Piper och II. Wachtmeister med 61 roster. — Till snppleanter: hrr Santesson, Berg, von Sydow, Sahlin och grotve N. G. A. Sparre med 46 röster, frih. Adelsvåru med 45. Andra kammaren utsäg: till valmän: hr Hörnfeldt med 116 röster; hr Rydberg med 96, hrr Auders Andersson i Nyckelby, H. Audersson, Jöus Andersson, C. J. Bengisson, Carlsund, frih. John Ericson, Per Ericsson, Granlund. Samuel Jonsson, Oiot Larsson i Nasta, Lindevall, Lundqvist, Lyttkens, Ola Månsson, Norrn, Norrby, Lars Persson, Per Perssou, A. F. Pettersson och grefve Piper med hvardera 95 samt hrr Gustaf Jonsson och Key med 94 röster hvardera. — Till suppleanter: hrr A. P. Andersson, Assarsson, Brolin, J. G. Jansson, M. Jonsson och Peter Olsson i Wallby med 85 röster hvardera. Derefter företogs till behanuling i båda kamrarne koustitutionsutskottets memorial med Förslag till ny tryckfiihetstörordning. För 1871 års lagtima riksdag framlade då varande konstitutionsutskott ett förslag till ny trycktrihetstörordning, som at Första kammaren i de flesta delar antogs att hvila till vidare grundlagsenlig behandling, men af Andra kammaren återförvisades, i anledning af ätskilliga mot detaljbestämmelser i förslaget tramställda aumärkningar. Tiden medgaf ej utskottet att före riksdagens slut vidtaga någon åtgärd i anledning af återremissen, hvarfore frågan då förföll; men som af förhandlingarne i ämnet framgick, att de hufvudgrunder, på hvilka förslaget hvilade, inom begge kaurarne tillvunno sig ett temligen allmänt erkannande, hade utskottet deraf hemtat anledning att nu upptaga srägan till förnyad handläagguing, och att, sedan de ändringar i torslaget blitvit vidtagna, hvilka päkallats af de under riksdagens ötverlåggningar i ämnet uttalade åsigter, eller eljest funnits af nöden, ånyo underställa detsamma riksdagens prösning. Dessa förändringar afsago förnämligast de Så i förslaget, den 15, 25 och 26, som handla om ansvarighet för tryckt skrifts inuehall samt om tryckfrihetsnämndens sammansättning och om vidden af denna namnds befogenhet. I Första kammaren antogs de 13 första S5 utan nägon diskussion att hvila till grundlagsenlig bebandling vid en kommande riksdag. Endast vid 3 6 af innenall: angäeude eganderätt till skritt gälle hvad som stadgas i särskild lag, stiftad i den ordning S 87 R. F. föreskrifver, anmärkte frih. de Geer, att det kauske varit törsigtigast att intilluess sådan lag blitvit utarbetad och antagen, bibehalla hvad nu gallande tryckfribetsförordning i detta afseende stadgar vid gällaude kratt, hvaretter hr Rydin törklarade utskottets atsigt vara att, i händeise förslaget blefve hvilande, till nästkommande riksdag göra hemställan om nu gällaude stadgandens antagande såsom civillag, intill dess en fullständig törtattning angående den litterära eganderåtten hunnit blifva utarbetad. Angående 5 14 uppstod en stunds diskussion. Denna S hade i utskottets förslag följande lydelse: For k. biblioteket samt för hvarje af rikets universitet skall boktryckare af allt, som under året hos honom tryckes, inom slutet af Juni månad nästföljande år, utan betalning tillhandahälla i Stockholm justitiekansleren och på annan ort hans der fororunade ombud ett tullständigt och teltritt exemplar jemte dertill hörande planscher. Underläter någon det, böte för hvarje särskildt fall 50 rdr, och vare ändock pligtig att, vid enahanda ansvar, inom ny förelagd tid behöriga exemplar aflemnia. Mot det förslag, utskottet afgifvit, hade hrr Faxe, v. Gegerfelt och Ehrenheim reserverat sig, emedan de ansäago att ett besvär ölverflyttades frän boktryckarne på justitiekanslern och dess ombud, hvilket ej har det ringaste gemenskap med dessas befattning och allra minst med justitiekanslerns, eller att vara en mellanlänk mellan boktryckarne och k. biblioteket, hvartill komme att onödiga utgifter och olägenheter deraf skulle uppstå. För k. biblioteket skulle saken medtöra icke så ringa kostnad. Reservanterna hade yrkat, att denna 8 skulle erhålla töljande lydelse: Till k. biblioteket samt till hvarje af rikets universitet skall boktryckare, af allt som under året hos honom tryckes, inom slutet at Juni månad nästföljande år, utan betalning aflemna ett tullstänuigt och felfritt exemplar jemte dertill hörande planscher. Underlåter någon det, böte tör hvarje särskilut fall 50 rdr och vare ändock pligtig att, vid enahanda ansvar, inom ny förelagd tid behöriga exemplar aflemna. j Denna redaktion förordades, utom at reservanterne, hir Faxe, v. Ehrenheim och v. Gegerfelt, äfven af urr Dickson, Rydin och v. Koch, hvilka likväl, för att, i haudelse af bitall inom Andra kammaren, ej göra en sammanjemkning omöjlig, inskrankte sig ull att yrka återremiss, hvilket atven blef kammarens beslut, hvaremot bifall yrkades af brr Odelberg, v. Koch och Hallenborg, hvilken förstnämnde talare framhöll det ouus, som pålades buktryckaren icke blott genom skyldigheten att lemua böcker, utan äfven genom att bekosta transport af dem till Stockholm. Samma beslut fattades i afseende på första mom. af 15:e paragrafen, af lydelse: -För inuebållet af tryckt skrift vare, med här nedan stadgade undantag, författaren ansvarig, om han lätit utsätta sitt namn å skriften eller annorledes erkänt sig hafva