Göteborgsposten – 5 april 1872, sida 1

——. — — Ace—— — ——— —— get vara att, medan han ännu innehade krigsportföljen, utfärda den förordning som sedan skulle hafva så stora följder, har han sjelf nyligen i Första kammaren angifvit. Han hyste en sådan afsigt, yttrade han, alltifrån första dagen han inträdde i konungens råd. Under fortsättningen af sin embetsutöfning fann han sig emellertid böra ställa denna åtgärd i samband med den reform i hela vårt armssystem, han velat verkställa. Det var först när riksdagen förkastat organisationsplanen i dess helhet, under erkännande likväl af grundtankens riktighet, som han ansåg sig böra återgå till de partiella förbättringar, hvilka han egde rätt att utan representationens hörande genomföra. Så tillkom den så mycket omtalade förordningen om rekrytålderns ytterligare begränsning. : De upplysningar Sveriges forne krigsminister i följd af sitt representantkall inom Första kammaren sålunda fick tillfälle att offentligen framlägga, borde dessförutan hafva varit bekanta, synnerligast för dem som tagit kännedom om krigeministerns utlåtande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec, 1868. När derföre bl. a. en aktad samtida på det publicistiska området ej nog kan förundra sig öfver att en del af pressen ej särskilt såsom anmärkningsvärdt betenar att förordningen utkom under de otvan anförda tidsförhällandena, så kan man rikta dessa uttryck af jörundran tillbaka emot honom sjelf. Känner han dessa br Abelins skäl, men underkänner dem, borde ett dylikt underkännande åtminstone hafva varit åttöljdt af motivering. För att emellertid återvända från denna digression: hvad var det egentliga syftet med den nyligen företagna stormningen från landtmannapartiets sida mot de af regeringen innehafda positioner? Var det endast ett pagestreck eller låg i detsamma något verkligt mål? Man har ej rätt att antaga det förra om en handling utförd af allvarliga män; utgår man åter från den senare förutsättningen förefinnas tvenne alternativa förklaringsgrunder. Partiet har kunnat vela slå till för att sedan på de lediga taburetterna uppsätta lämpligare män eller ock har anmärkningsbeslutet varit en åtgärd, som man motvilligt men af aktning för rättvisan utfört, obekymrad om dess följder. Från den sida af pressen, der man älskar att föreställa sig hvarje landtmannapartist såsom en modern Cincinnatus, den der för öfrigt året om spisar rofvor vid sin härd till dess han d. 15 Jan. hvarje år skyndar till hufvudstaden att rädda fäderneslandet, bar man med pathos förnekat hvarje afsigt att störta mipistören. Ett yttre skäl som gifver trovärdighet åt detta pästående är att man sannerligen ej vet, hvarifrån oppositionen skulle hemtat män att sätta i de afgångnes ställe, i fall störtningsförsöket lyckats. Återstår således då att antaga att fraktionen härvid blott handlat såsom ett den omutliga rättvisans visserligen ovilliga men pligttrogna organ. Tusentals medborgare underkänna förordningens giltighet påstår en kollega till oss, medan han i sammanhang härmed antyder att domstolarne vid tvister föranledda af förordningen borde neka tillämpa den nya lagen. Det omtalade tusentalet lär säkerligen kunna reduceras med ett par nollor, men att en eller annan individ hyser sådan åsigt vilja vi ej förneka. Vi tro t. ex. att frib. John Ericson uppriktigt talade hvad hans juridiska vetande bjöd honom, när han yrkade skärpning af straffet på de anklagade så att detta skulle mätas efter 106 S Reg.-form., och vår itrågavarande kollega sjelf gifver ett vittnesbörd om I ; att samma uppfattning kan finnas äfven hos f. 1. intelligenser. ; Ett faktum är likväl att riksdagen under1 kännt hela detta åskådningssätt. Det slags f krigsparti, som med skäl kunde göra anspråk : q så benämningen det Tinnerholmska, måste åledes tillsvidare sticka i skidan sitt konstiutionella svärd. En paus i anloppen mot miisterens fasta borg måste af sig sjelf inträda; i hemställa: vore det icke skål att låta denamma blitva af lång varaktighet? I Ministeren saknar förmåga af initiativ, ådan är den formulering som af de män i första kammaren, hvilka i sympatier eller anske rättare i antipatier stå Andra kamma— — PR — — — HH — —