Göteborgsposten – 25 mars 1872, sida 1

utskottets förslag blef ock det begärda anslaget beviljadt, liksom ock ett dylikt anslag till Lunds universitet, hvilket anslags behöflighet hr Mankell bestridde. Hr Granlund ville, då utskottet afstyrkt hans motion om anslag till ett mindre elementarläroverk i Skeninge, att riksdagen hos K. M:t skulle anhålla om förberedande åtgärder för en dylik skolas anläggande. Hr Forsbeck understödde detta förslag, som emellertid, sedan hr Hörnfelt uppträdt deremot, föll, med 110 röster mot 35. Frågan om ny stat för folskoleväsendet, en motion som af hr Jonas Jonasson blifvit väckt och af statsutskottet afstyrkt, kom äfven under votering, hvarvid utskottets förslag segrade, med 103 röster mot 40, -som afgåfvos för ett at motionären framställdt förslag om, bland annat, skollärarelönens höjande med 300 rår. Hr Agardhs, af utskottet afstyrkta, motion om anslag af 19,000 rår till inköp af en medicinalcirkel för observatorium i Lund godkändes efter någon öfverläggning. Härunder förordades motionen af hrr Agardh, Edlund, A. Rundbäck, frih. Ericson och Asker, hvilken sistnämnde, jemte det han med de öfriga sökte visa nyttan af detta instrument, påpekade, att af det behöfliga penningebeloppet funnes redan at universitetets tillgångar 5700 rdr disponibla för ändamålet. IIr Ifvarsson talade till förmån för utskottets förslag. — Beslutet om detsammas förkastande fattades med 77 röster mot 73. Med anledning deraf, att utskottet afstyrkt hr Nordenskiölds motion om anslag till en komitå för utredande af frågan om lämpligheten af och sättet för en ombildning af Mariebergs läroverk, farmaceutiska institutet, teknologiska institutet m. fl. och deras förening till en teknisk högskola, yrkade frih. Fock bifall till ett af åtskilliga reservanter framställt förslag till en anhållau hos K. M:t i motionärens syfte, för haars förverkligande 3000 rdr skulle ställas till K. M:ts disposition, Detta förslag blef ock utan votering godkändt. Det af K. M:t ä-kade och af statsutskottet tillstyrkta extra anslag å 10,850 rdr till löneförbättring för sundbetskollegii ordförande, ledamöter, tjenstemän och vaktbetjente bifölls efter någon diskussion, med det på yrkande af hr C. Ifvarsson tillagda vilkoret, att ifrågavarande tjenstemän icke skulle få innebafva någon annan ordinarie statens tjenst. Detta beslut fattades med 96 röster mot 43, som voro för bifall utan något sådant vilkor. Med 87 röster mot 57 bifölls det äskade anslaget å 10,500 rdr till planscher för vetenskapliga arbeten. Detta beslut föregicks af votering, hvarunder hr Mankell yrkade atslag, anseende medel till detta ändamål kunna beredas at anslaget till lärda verks utgifvande. Hrr Hedin, V. Rydberg och Nordenskiöld önskade deremot, liksom ock hr statsrådet Wennerberg, bifall. Hvad utskottet i öfrigt i detta peränkande hemställt blef utan invändning godändt. Under kammarens aftonsammanträde förekom först jernvägsbetänkandet. Frågan om anslaget till stambanornas fortsättande gaf dervid anledning till nagon diskussion. I enlighet med en af hr J. Rundbäck atgifven reservation yrkade nämnda ledamot, understödd af hr Gumeelius, att det för dessa banor af K. M:t äskade och at utskottet tillstyrkta belopp å 5 millioner måtte nedsättas till 4 millioner. Såsom skäl härför anfördes hufvudsakligen, att genom ett i så hög grad forceradt jernvägsbyggande måste en mängd arbetskrafter dragas från jordbruket och de öfriga naringsgrenarne, så mycket mer som ett stort antal nybildade jernvägsoch andra bolag komme att taga en myckenhet af de i landet disponibla tillgångar i anspråk. Likaså blef det nästan omöjligt att fortsätta jernvägsbyggnaderna med inhemska kapitaler, då svärligen kapitalbildningen i landet kunde hålla jemna steg med de stora penningbehof, som komme att uppstå. För det högre anslagets beviljande talade brr frih. Ericson, Nils Larsson och Åstrand. Dessa ansågo att kapitalbildningen i landet, i händelse de senare årens gynnsamma förbållanden finge fortfara, skulle fortgå raskt nog att möta behofven. Hvad beträffade norra stambanan, borde dess byggande forceras af den orsak, att enligt koncessionsvilkoren för Upsala-Margretehills-banan, bör denna bana vara fullbordad inom utgången af år 1875, och staten borde ej låta en konkurrent komma sig i förväg. Då vid samma tid en direkt jernvägsförbindelse mellan Göteborg och Gefle förmedelst FröviFalubanan kommer till stånd, vore det billigt, att ätven en dylik törbindelse genom norra stambanans fortsättning blefve åvägabragt mellan Gefle och Stockholm. Statsrådet Bergström påpekade dessutom, att genom ifrågavarande jernvägsbyggnaders fortskyndande skulle de kunna uttöras med en besparing af öfver 1,000,000 rdr. — Efter slutad öfverläggning blef ock utskottets förslag godkändt, hvadan kamrarne i denna tråga fattat öfverensstämmande beslut. De enskilda motionerna, af hr Dahm om 1,596,143 rdr 33 öre till en jernväg från Kalmar till WexiöKarlskrona-jernvägen, af hr Hallin dels om att med ytterligare 5 millioner öka det belopp regeringen disponerar till läneuuderstöd för enskilda jernvagsföretag och dels om anslag af 1,904,600 rår till en jernväg från Borås till Warberg, samt af hr Anders Persson om 400,000 rdrs lånebidrag till Vallåkra stenkolsaktiebolag för en jernvägsanläggning, blefvo samtliga af kammaren, i enlighet med utskottets hemställan, atslagna. Utan ofverläggning godkände kammaren statsutskottets utlåtande med törslag till voteringspropositioner, äfvensom samma utskotts hemställanden om bifall till K. M:ts propositioner angående dels jordafsöndring från militiebostället Harg, dels eftergift af kronans rätt till en del danaarf. Likeledes godkändes allt hvad utskottet föreslagit i anledning af statsrevisorernas berättelse om verkstalld granskning af statsverkets m. fl. fonders — namnet Pencarrov blifvit uttaladt, kring ann: