Göteborgsposten – 25 mars 1872, sida 1

som tillkommer kyrkoherde, och att skolrådet eller kommunen skulle ega att sin ordförande utse. Lagutskottet, till hvilket dessa motioner varit remitterade, hade nu inkommit med utlåtande angående dem. Detta utlåtande genomgicks af kammaren puuktvis; och godkändes derunder åtskilliga punkter af de 11, uti hvilka utskottets utlåtande var affattadt, utan någon anmärkniogsvärd diskussion. Deremot blefvo i de tre så att säga huf,-udpunkterna, etter liflig öfverläggning, utskottets hemställanden förkastade. Den första af dessa hemställanden, punkt 2 i utlåtandet, hade afgitvis med anledning af hrr Sven Nilssons och Hjelms väckta motioner, äsyftande en begränsning af den kommunala rösträtten på landet, så att röst-maximum ej skulle få ötverstiga en tjugondedel af kommunens hela. röstetal. Utskottet bade föreslagit: datt riksdagen måtte för sin del besluta, att 115 ik. förordningen om kommunalstyrelse på landet skulle erhälla följande förändrade lydelse: Rostvärdet skall beräknas etter det enhvar röstegande äsatta fyrktal. Dock må ej för annat än jordbrukstastighet af nagon röstas för mer än en tiondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden. — Häremot hade inom utskottet 6 af Första kammarens ledamöter reserverat sig. Diskussionen angående punkten öppnades af en af reservanterna, frih. Nordenfalk, hvilken talade för afslag. Ätven han ansåg en begränsning nödig i nu gällande kommunala rösträtt, men ej på det godtyckliga sätt, utskottet hemställt, hvarigenom allt för mycken röstöfvervigt skulle tillkomma jordegaren mot t. ex. egaren af bruk eller annan större fåst industriel inrättning med ringa jordareal, men som till större delen betalar sin kommuns afgitter. Äfren hr v. Sydow framhöll den skilnad, utskottet gjort mellan jordbruksfastighet och andra beskattningsföremål. Han betviflade att frågan om å ena sidan kommunens rätt till sjelfstyrelse och å andra rösträttens beroende af skattebidraget derigenom finge sin rätta lösDing, och han ansåg orättvist, att t. ex. i en kommun, som har sitt hufvudsakliga uppehälle af fabriksrörelse, handel och sjöfart, de till kommunen hörande jordbrukarne skulle bafva mest att säga. Hr v. Geijer, gretve J. O. Mörner, frih. Tersmeden, grefve af Ugglas och hr v. Möller talade tör afslag, hrr v. Ehrenbeim, Wallenberg och v. Gegerselt för äterremiss. Vid slutligen anställd votering afslogs utskottets hemställan med 55 röster mot 26, som afgäfvos för återremiss. . Å I fråga om ändringar i bestämmelserna om kyrkostämma, kyrkooch skolråd Hade utskottet, jemte andra mindre förändringar, hemställt om följande af större betydelse uti nu gällande förordning: Ledamöter i skolrådet äro församlingens kyrkoherde eller den hans embete förestår samt så många i kyrkostämma valde, för nit om skolväsendet kände män, som församlingen finner lämpligt utse, Skolrådet väljer inom sig ordförande och vice ordförande. För afslag yttrade sig hrr v. Stockenström och Widåu, hvilken sistnämnde framhöll det ändamålsenliga i nu gällande bestämmelser. Ett af hufvudskälen härför vore, enligt tal:s åsigt, att presten alltid stode under konsistorii kontroll; hvaremot en lekman, som ordförande i skolrådet, kunde handla: efter godtycke, utan att något ansvar derför traffade honom. Grefve H. A. B. Hamilton talade för bifall, ty tiden vore nu inne, att kommunerna sjelfva toge reda på sina angelägenbeter. Hrr v. Möller och Bergstedt förenade sig i frih. Nordenfalks, i öfverensstämmelse med hr Faxes vid 1868 års riksdåg framställda förslag, afgifna reservation, hvari den omförmälda i förordningen är af följande lydelse: I skolrådet skall kyrkoherden eller den äs embete förestår vara ordförande, derest ej stiftsstyrelsen, på anmålan af kyrkoherden eller eljest, finner skäl att annan ordförande förordna. Och blef detta afven kammarens beslut. Slutligen afslog ka jad 47 röster mot 11. utskottete i Bare punkten 2 — gjorda hemställan Åatt riksdagen måtte genom underuånig skrifvelse anhålla, att K. M:t täcktes tör riksdagen framlägga nådig proposition med förslag till sådan ändring eller förklaring at k. förordningarne om kommunalstyrelse i stad och på landet, att de ärenden, hvilka böra hänföras. till kommunens gemensamma ordningsoch husbållningsangenheter, må blifva i ofvan antydda syftning närmare bestämda. Detta skedde dock först efter en stunds diskussion, hvarvid frib. Sprengtporten, grefvarne C. G. och J. O. Mörner yttrade sig för bifall, och hrr Faxe, Dickson, v. Gegerfelt, v. Möller, v. Ehrenheim, Lagersträle, Nordström och Brun för afslag. I Andra kammaren förevar under loppet af förmiddagen statsutskottets utlåtande angående regleringen af utgitterna under ättonde hufvudtiteln, Hvad utskottet häri föreslagit vann till största delen kammarens godkännande. Någon öfverläggning nppstod i fråga om det af K. M:t begärda och af utskottet tillstyrkta anslag å 2500 rdr för inrättande af en adjunktur i medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Upsala. Mot detta anslags beviljande uppträdde hr A. Rundbäck, som ansäg, att genom ett rätt användande af Karolinska institutets lärarekrafter, skulle ifrågavarande lärarebefattning blifva obehöflig. Hrr Ribbing, Edlund, Nordenskiöld och Altin, som yrkade bitall till utskottets förslag, försvarade detsamma ur synpunkten af nödvändigheten att icke lemna den medicinska undervisningen vid universiteten i ett ofullständigt skick. Statsrådet Wennerberg anhöll ock om anslagets beviljande. Detsamma blef af kammaren beviljadt. Mot den begärda förhöjningen af 1000 rdr åt läraren i gymnastik och vapenöfning vid Upsala universitet uppträdde hr Mankell, som fann ifrågavarande lärares löneförmåner redan vara tillräckligt stora, något, som emellertid betreds af hrr Ribbing, Hörnfelt och statsrydet Wennerberg. I enlighet med