Göteborgsposten – 20 mars 1872, sida 2

sätt, för att ha stått i ett visst förhållande till honom och flere andra, för att ha lefvat tillsamman med sin man föro deras äktenskap och många andra saker, och tillade en varning mot att mottaga ett sådant fruntimmer i hederliga damers sällskap. Man brydde sig först icke om dessa angifvelser, men de tilltogo slutligen i den grad, att man ej längre kunde förtiga dem, och sir Travers nödsakades att låta stämma Chaffers för illasinnade ryktens utspridande malicious libel). Målet förekom först inför poliskammaren i Southwark under ordförandeskap af domaren mr Benson, och eftersom alla förhandlingar äro offentliga, fick skandallustan genast den rikaste näring; alla tidningarne meddelade omständliga referater af vittnesmålen och parternas förklaring, och ingenting hemlighölls. Chaffers beskyllde lady Tviss för att hon under ett par år före sitt äktenskap lefvat i London under namn af madame Gelas och fört ett utsväfvande lif som kurtisan; han påstod sig sjelf hatva varit ibland hennes älskare, att han gjort henne bekant med sir Travers och skyddat deras förhållanden. Hans frågor till lady Twiss voro affattade med den fräckaste cynism, han tillsporde henne om saker, som ingen anständig dame kunde höra, utan att bli upprörd och blygas, och när man försökte att hålla honom tillbaka, måste domaren förklara, att han enl. rättens praxis icke kunde förvägras att fordra svar på sina frågor, för att derigenom rentvå sig sjelf. Lady Twiss bar i trenne dagar med hjeltemod den offentliga tortyr hon var underkastad; med den djupaste indignation förnekade hon alla de anspelningar, som i frågande form tillställdes henne, och försäkrade, att Chaffers endast för att utpressa penningar och nu af elakhet kränkte hennes rykte. Då hon slutat, följde en mängd vittnesmål, och dessa voro i allmänhet gynnsamma för lådy Twiss. En piga, som tjenat hos henne, förklarade bl. a., att Chaffers bjudit henne 150 pund, om hon ville vittna mot sitt forna husbondsolk. Hennes fosterfader, en Jastrewski i Bryssel, en polsk adelsman, som blifvit instrumentmakare, förklarade, att hennes far aflidit på Java, men att hon, ifrån det hon var litet barn, lefvat i hans hus och att hon särskilt var hos honom vid den tid, då de händelser skulle ha timat, som Chaffers ville påbörda henne. Andra lika fördelaktiga vittnesmål kommo till, och den, som endast af tidningsreferaten kände saken, måste tro, att lady Twiss skulle gå oskadad ur den rysansvärda pröfning, som beredts henne. Nen i Onsdags förl. vecka tog saken plötsligt en helt annan vändning. Den skulle förekomma kl. 12, och man väntade, att lady Tviss åter skulle infinna sig, bl. a. för att fullgöra den nödvändiga förpligtelsen att föra saken vidare mot Chaffers. Men domaren blef underrättad om, att advokaten mr Poland öfverlade med sir Travers och lady Twiss, och en timmes uppskof meddelades. Mr Poland reste sig då från sin plats och förklarade, att lady Tviss beslutat icke åter infinna sig inför rätten, utan låta saken mot Chaffers falla, och att hon redan lemnat London. Någon vidare förklaring afgaf han icke, men hvar och en kunde tänka sig sakens sammanhang. Om än de flesta eller värsta af de väckta beskyllningarne äro falska, finns det kanske likväl några mörka fläckar i ladyns lif. hvilka hon ej vill utsätta sig för att se belysta, hvarför hon heldre väljer att försvinna. Domaren tog under djup tystnad ordet och höll följande, för de engelska rättaförbållandena mycket karakteristiska tal först till mr Poland och derpå till Chaffers: Det öfverraskande meddelande ni gjort mig synes vid första ögonkastet sätta rätten i en något brydsam ställning. En af de allvarsammaste anklagelser, som kunna riktas mot en man, tages plötsligt tillbaka, sedan vittnesförhören mot honom äro så godt som afslutade. Jag har emellertid intet annat val. Alldenstund jag sitter i en rätt af första instansen och endast hade att hänvisa saken till högre pröfning (to commit for trial), alldenstund jag ännu icke förpligtat någon att fortsätta processen, och eftersom jag nu ej har någon rätt dertill, måste jag härmed frigifva den anklagade, som var anklagad för nedriga handlingar. (Vändande sig till Chaffers): Denna högst oväntade vändning tvingar mig att låta eder draga hela fördelen af de klagandes brist på förtroende till deras sak, hvarigenom dessa funnit sig föranledda att vika tillbaka. Jag kan icke i någon domstols historia erinra mig ett så demoraliserande resultat, som detta tyvärr helt säkert skall visa sig vara för den stora mängden. Jag fruktar för, att då ni slipper fri härifrån, skola många oupplysta få den tron, att, om ett förtal blott är till en del sannt, det skall vara straffritt, huru elakt det än är. Jag vill emellertid tillråda en och hvar, som ser er nu gå fri och frank härifrån, att tänka sig väl för och icke sluta på detta sätt. Den olyckliga qvinna, hvars mod, efter att hafva hållit henne uppe i några dagar, nu svikit och som nu vikit tillbaka för att möta de ohyggliga beskyllningar, som en tidigare förbindelse eller en tidigare bekantskap med henne satt er i stånd att frambära, denna olyckliga qvinna är nu försvunnen. Men genom edert upptörande i denna sak, som gjort det nödvändigt att qAAAQA-d2LOO Ä o — —