Göteborgsposten – 19 mars 1872, sida 1

— 2 — —— gjordes, som vid följande (1840 ärs) riksdag blef föremål för anmärkning. Och dock är det att mårka, att den byråkratiska regering, som då satt vid styret, icke vägade gå så långt, som den nuvarande gätt, utan blott nedsatte den medgifna rekrytåldern till högst 30 år. Man hade sagt, att genom beslutet föga ändrades i redan för handen varande förhållanden, men om derigenom för hundrade rotehållare allenast svårigheten ökas att anskaffa rekryter, så påkalla dessa hundra lika mycket skydd, som om det vore 1000 eller 10,000. Då hr Carln mycket sysselsatt sig med att söka utleta konstitutionsutskottets syfte, så ville talren upplysa honom derom, att detta syfte ej varit något annat än att i brodden qväfva ett byråkratiskt öfvergrepp. — Anförandet, som slutades med ett par repliker mot hrr Lithner och Carlän, helsades med bifallsrop. Sedan äfven hr Ola Jönsson i Kungshult fört utskottets talan, uppträdde hr Sven Nilsson i ÖstersJöf för att yttra sig i samma syftning. Han kunde ej finna, hur det vore möjligt att taga det ifrågavarande regeringsbeslutet i försvar, då genom detsamma gamla rättigheter blifvit utstrukna, något som vore så mycket skadligare, som härigenom rättsmedvetandet, en af samhällets starkaste grundvalar, blifvit rubbadt. Hr Palander hade hvarken af utskottets motivering eller af den här förda diskussionen blifvit öfvertygad om, att det klandrade beslutet kunde gifva minsta anledning att tillämpa 1073 regeriagsformen. Hr Törnfelt ansåg deremot, att anmälan borde ske både enligt 106 och 107 55, men då detta icke ginge an, finge man inskränka sig till den senare. Votering företogs derefter om, huruvida memorialet utan vidare eller med godkännande skulle läggas till handlingarna. Med 101 röster mot 67 beslöts den senare åtgärden. . Mot detta beslut reserverade sig hrr frih. af Schmidt och Almqvist. . : Vid föredragning af bevillningsutskottets betänkande i fråga om stämpelpappersafgiften afslog Andra kammaren, likmatigt utskottets förslag, de flesta af de väckta motionerna om ändring i den härom gällande förordningen. Diskussion föreföll i anledning af det, af utskottet tillstyrkta förslag om sådan ändring i 6 5, hvarigenom bestämmes, att handling, hvarigenom eganderätt till fast egendom öfverlåtes, skall beläggas med stämpladt papper efter taxeringsvärdet eller efter den summa, öfverlåtelsehandlingen innehåller, i fall denna är högre. Detta förslag godkändes genom votering med 103 röster mot 43, Dels utan, dels efter betydelselös öfverläggning godkände kammaren lagutskottets utlåtanderi, med afstyrkande af motioner rörande lag. om inskrifning i sastighetsbok samt rörande ändrade bestämmelser i fråga om lagfart å fastighetsfång; statsutskottets tillstyrkande at regeringens framställning om jordafsöndring från Sånga prestbord i Vesfernorrland och kaptensbostället Torp i Vermland samt om försäljning af ett postverket tillhörigt hus i Upsala stad samt godkände bankoutskottets förslag om ombyggande af stora trappuppgången i s. k. nya bankohuset. Vid aftonens plenum i Första kammaren behandlades statsutskottets utlåtande angående reglering af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel, hvilket punktvis genomgicks. Punkterna 1—23 godkändes utan någon nämnvärd diskussion, deribland utskottets afstyrkande af anslag till prosessioner i mekanik samt dio till bibliotekshuset i Upsala. Deremot beviljade kammaren det af utskottet afstyrkta anslaget af 5700 rdr till anskaffande af en meridiancirkel vid Lunds observatorium. Första kammarens sammanträde slutade med bifall till hr Gegerfelts motion om, att Andra kammarens tillfälliga utskotts af nämnde kammare bifallna utlåtande angående hr Per Nilssons i Kalhult motion om rättighet för landstingen alt tillsätta folkskolemspektörer måtte hänvisas till Första kammarens tillfälliga utskott N:o 1. åda kamrarne biföllo i Lördags sammansatta bankooch lagutskottets utlåtande, afstyrkande bifall till hr Wallenbergs motion om antagande af ett svenskt myntsystem, grundadt på guld. Utskottens verksamhet. Lagutskottet har i anledning af väckta motioner om ändringar i k. förordningarne d. 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse i stad, om kyrkostämma samt kyrkooch skolråd, och om landsting, med afstyrkande af öfriga i dessa ämnen väckta förslag, hemställt, att riksdagen måtte för sin del besluta följande förändringar, nemligen: att 11 i förordningen om kommunalstyrelse på landet måtte erhålla följande förändrade lydelse: HRoöstvardet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsatta fyrktal. Dock må ej för annat än jordbruksfastighet af någon röstas för mer än en tiondedel at kommunens hela röstetal efter röstlängden, i sammanhang hvarmed en redaktionsförändring i S 59 mom. 2 föreslagits; att Så 23 och 25 i kyrkostämmoförordningen måtte i så måtto ändras, att kyrkoherdes sjelfskrifvenhet såsom ordförande i skolrådet bortfaller, men att han qvarstår såsom sjelfskrifven ledamot i samma korporation och att, der skolrädet har särskild ordförande, honom åligger att, då sammanträde med skolrådet utsättes, derom samråda med kyrkoherden eller den hans embete förestår, i sammanhang hvarmed en redaktionsförändring i 5 24 föreslagits. Vidare har utskottet hemställt, att riksdagen måtte i und. skritvelse anhålla, det K. M:t, derest nämnda beslut vinner K. M:ts samtycke, täcktes i sfverensstammelse härmed vidtaga de förändringar i s. stadgan om folkundervisningen i riket d. 18 Juni 1842 och öfriga hit hörande författningar, som till öljd af samma beslut blifva erforderliga. Slutligen hemställer utskottet, att riksdagen måtte kna för mig. Hvad j er efter mig i Exete