Göteborgsposten – 14 mars 1872, sida 1

e(0aZgutö 0TH— c AÅtt AAAAA hemtning och 10 för utskänkning å restaurationer och klubbar, hvadan 18 rättigheter varit obegagnade. Under försäljningsäret hade genom bolaget föry3ttrats 267,165 kannor 19 tum bränvin, 56,364 kannor 96 tum bättre spirituosa och 3131 kannor 1 tum diverse viner, hvilken försäljning lemnat en bruttoinkomst af 285,220 rdr 48 öre; och då härifrån afgå förvaltningskostnader, hyror, kronooch kommunalskatter, reparationer å lokalerna m. m. rdr 93,460: 55 öre, återstår en nettoinkomst af 191,759 rdr 93 öre såsom det belopp, hvilket blifvit till stadskassan för behörig fördelning emellan staden och länets hushållningssällskap öfverlemnadt. Förutom förestående nettoinkomst 191,759 rdr 93 öre hade bolaget i skatt till kommunen erlagt 3051 rdr 10 öre, hvadan bolaget till stadskassan inalles kontant öfverlemnat 194,811 rdr 03 öre. Utgifterna och afskrifningarne äro 2432 rdr 35 öre mindre än föregående året. Afsättningen under året hade öfverstigit det föregående årets med 3415 kannor 45 tum bränvin, 10,581 kannor 81 tum bättre spirituosa och 164 kannor 35 tum vin, hvilken tillökning till icke ringa del härledde sig från den ökade trafiken under landtbruksmötet i sistl. Augusti månad. Då bolaget — heter det vidare i berättelsen — i första rummet haft till ändamäl att inom samhället, så vidt sig göra lät, uti utskänkningen bringa konsumtionen af spirituosa inom det rimligas gräns, så är det med tilltredsställelse. som styrelsen nu inför bolagsstämman vågar uttala den öfvertygelsen, att berörde uppgift, för så vidt det på bolaget ankommit, blifvit till hufvudsaklig del nöjaktigt löst. Det visar sig nemligen, att, sedan alla utskänkningsrättigheter, som förut på auktion försåldes, blifvit öfverlemnade till bolagets disposition, den qvantitet bränvin, som nu genom utskänkningen — till såväl förtäring på stället som för hemtning — i staden, förstäderna och Majorna afyttrats, icke utgör mer än 265å 270,000 kannor, och denna konsumtion i rikets andra stad kan icke skäligen anses vara öfverhöfvan stor, synnerligast om man tager i beräkning det ständiga tillopp af allmoge från när och fjerran, den talrika fiskarebefolkningen och det betydliga antal sjöfolk från alla länder, som under största delen af året besöker vår handelsstad, hvilka samtliga besökande, enligt hvad rörelsen å vissa utskänkningsställen tydligen ådagalägger, förbruka en ganska betydande del af förenämnde kanntal. Orsaken, hvartör konsumtionen kan hållas inom den antydda gränsen, ligger uti den kontanta försäljningen, som utesluter all kredit, äfvensom i den starka reduktionen i utskänkningsställenas antal, i förening med den för försäljningen begränsade tiden och andra restriktiva bestämmelser. I sammanhang härmed anser sig styrelsen böra omnäuna det förhållandet, att de inom utskänkningslokalerna vidtagna förbättringar med afseende å utrymme, belysning, snygghet och trefnad, hvarigenom värdshuslifvet erhållit en annan karakter, än förr i de mörka och osunda krogarne, verkat derhän, att ett mera stilla och fridsamt uppförande eller med ett ord en bättre anda bland de besökande gjort sig gällande, på samma gång desse visat en allt mer tilltagande benägenhet för förbrukning af ädlare och mildare spritdrycker än bränvin. Efter uttalandet af ett beklagande, att stadens myndigheter icke funno för godt antaga styrelsens förslag om att till bolaget jemväl öfverlemna utminuteringen af bränvin, yttras med anledning häraf i berättelsen: Genom en inskränkning i utminuteringsrättigheterna kan den forcerade utminuteringen af bränvin i någon mån stäfjas, på samma gång det högre priset å hvarje rättighet, som blir en följd af det minskade antalet, framtvingar en mera vårdad försäljning och mera stadgade priser. Erfarenheten har ju ock redan lärt, att, sedan bolaget lyckades ordna och med omsorg handhafva utskänkningen, har reduktionen af minuthandelsrättigheternas antal från 58, som i staden och Majorna existerade vid Majornas förening med staden, till 40 stycken, eller deras nuvarande antal, höjt inkomsten för kommunen från 29,505 rdr 50 öre till 80,081 rdr 25 öre. Denna senare summa motsvarar en försäljning i minut af 320,325 kannor, och om en tredjedel häraf antages bestå af bättre spirituosa, som utan tvifvel är högt beräknadt, så återstå 213,550 kannor bränvin, för hvilka erlägges den lagliga skatten af 25 öre pr kanna, eller 53,387 rdr 50 öre, men att döma af minutörernas inköpsoch försäljningspris å bränvin, som styrelsen har sig nogsam bekant, och den af de flesta beräknade förhöjning i det senare af endast några öre pr kanna utöfver inköpspriset, måste endast för betäckande af berörde skatt det i utminuteringsrörelsen försålda kannetal utgöra minst 3 gänger berörde belopp. Om den lagliga skatten af 25 öre erlades för hvarje här i staden i verkligheten minutvis försåld kanna bränvin, hvilken inkomst för staden och hushållningssällskapet skulle icke då uppkomma! Att en med så ringa skillnad i inköpsoch försäljningspris bedrifven och forcerad utminutering af bränvin skall i betydlig grad tillintetgöra bolagets bemödande, torde icke kunna nekas. Sedan bolagsstämman beviljat styrelsen decharge för förvaltniogen under arbetsåret, valdes till styrelseledamöter: hrr Fr. Frisell, B. E. Rabe, M. T. Warmark och Eric Wijk (alla återvalde) samt hr Olof Melin (efter hr M. F. Leffler, som afsagt sig förtroendet). Till styrelsesuppleanter återvaldes: hrr O. Ekman, J. F. Strömberg, d:r E. Heyman, D. C. Svensson och S. A. Hedlund. — Till revisorer återvaldes för innev. år hrr James B. Letfler och James Fr. Dickson, samt till deras suppleanter hrr C. W. Rhedin och Fritz Bildt, Till sist upplästes en hemställan från Folkbankens styrelse, med begäran att bekomma 11800 som gåtva af bolagets återstående fond c:a 3000 rdr, hvilken samlades och af besparingar under första oktrojen och af hvilken 30,000 rdr blifvit förut gifna till Fo kbanken, såsom lån med 3 års räntefrihet. — Denna begäran blef af bolagstämman afslagen.