Göteborgsposten – 7 mars 1872, sida 1

— Fortfar nu, sade han. — Nåväl, sir, sade qvinnan fortsättande, det var just samma afton då jag fick höra den rysliga nyheten som mrs Shaw, min värdinna, kom till mig och sade att en gentleman frågat efter mig. Han hade gjort mycket noggranna förfrågningar rörande mitt lif, sade hon, om jag var stadig och aktningsvärd m. m., hvarpå hon afgifvit de för mig fördelaktigaste svar. Vidare hade han frågat hurudana mina tillgångar voro, och hon hade sagt honom rent ut att de voro ganska ringa, att jag ej kunnat erhålla någon anställning och att bon mycket tviflade på att jag skulle ha tillräckliga krafter att sköta en plats äfven om jag kunde erhålla en sådan. Jag var sjuk, sade hon, och enligt hennes åsigt passade ej landets klimat för mig. Gentlemannen lyssnade till allt detta med stor uppmärksamhet, men sade ingenting vidare utan gick. Nästa dag kom ett bref till mig, och då jag öppnade kuvertet föll någonting på golfvet. Jag tog upp det och fann att det var en bankonot på tjugo pund. Brefvet hvari den var innesluten var skrifvet med för mig okänd stil och hade ej någon underskrift. Det omvämnde att brefskrifvaren hört min historia och var mycket intresserad deraf; han hade äfven erfarit att jag uppfört mig väl och ifrigt önskade erhålla en anställning utan att det lyckades mig, att min helsa var dålig och att klimatet ej ansågs vara passande för mig. Han rådde mig derföre att resa tillbaka till England och hade skickat mig tjugo pund för att betala min passagerareafgift och betäcka de förberedande ut