I anslaget för landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition beviljades en förhöjning af 12,000 rdr till aflöning åt två militärattacheer, den ene i Paris, den andre i Berlin; för generalstabens fältöfningar höjdes anslaget med 3500 rdr, äfvensom 2000 rdr anslogs till lönetörhöjning för professorn vid tografiska kåren. Till inlösen af dagsverksskyldighet för hästhemman i Skåne beviljades ett anslag af 4500 rdr, och det utgående anslaget af 100,000 rdr till löneförbättringar vid indelta armen bibehölls äfven för år 1873. Till indelta armens vapenöfningar beviljades i likhet med hvad utskottet hemställt en förhöjning af 200,000 rdr (K. M:t hade begärt 218,111 rdr 93 öre), men afslog ett äskadt anslag till fälttjenstgöringar under innevarande år. Till förhöjning af anslaget för artilleriregementena beviljades 95,394 rdr och af anslaget till fortifikationen 56,079 rdr 53 öre. Följande förhöjningar i nu varande anslag biföllos derefter: till kavallerioch artillerihästar till remontering och skoning 8626 rdr 50 öre; till lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens exercis 8505 rdr; till fouragering 49,700 rdr; till mathallning för manskapet vid garnisonsregementena 38,000 rdr, till Gotlands nationalbeväcing 2450 rdr; till artilleriets och fortifikationstruppernas organisation 49,244 rdr 11 öre; för patrontillverkningen 98,000 rdr; således, jemte några småposter, en förhöjning i hufvudtiteln af tillsammans 630,800 rdr rmt. Om extra anslag för år 1873 hade utskottet gjort följande framstallningar, hvilka af kammaren beviljades: för uppsättning af artilleritrupper 145,526 rdr; till inlösen af persedlar vid Vendes artillerireg:te 50,000 rdr; till uppsättande af ett kompani sappörer 44,709 rdr; till fältartillerimateriel, tästningskanoner och infanterigevär tillsammans 1,369,000 rdr, till gevärsförråusbyggnader 25,000 rdr; till Karlsborgs fästningsbyggnad 300,000 rdr; till befästningsarbetena vid Karlskrona 450,000 rdr; till skansanläggningen vid Oxdjupet 270.000 rdr (för år 1873; heia det begärda anslaget 825,000 rdr beviljades äfven) till beväringsmanskapets beklädnadsbehot 189,000 rdr; till betäckande af bristen i anslaget till mathållning för garnisonsregementena 168,000 rdr. At det till beraringens utredning vid 1871 års riksmöte beviljade anslag hade K. M:t föreslagit, att äterstoden 405,320 rdr måtte såsom extra anslag för 1873 anvisas. Utskottet hade ej velat till ändamålet anvisa mer än 150,000 rdr för nästkommande år, men efter en diskussion, under hvilken hr at Klint, statsrådet Weidenhjelm och de Mar uttalade sig för kongl. förslaget, hvaremot utskottets hemställan försvarades af srih:na af Ugglas, Stjernblad och Skogman samt grefve H. Hamilton, biföll Kammaren hela den begärda summans utgående, Extra anslag beviljades derefter till topografiska kårens arbeten med 60,000 rdr, till officerares anställande i utländsk krigstjenst 9000 rdr, och till skarpskytteväsendet 100,000 rdr. Mot det sistnämnda anslaget yttrade sig grefve C. G. Mörner och hr v. Koch, hvilka ville endast anslå 50,000 rdr, då skarpskytteväsendet vore i aftagande, men hr af Klint, statsrådet Weidenhjelm, grefve Ehrensvärd och hr Abelin upplyste, att anslaget vore ämnadt till målskjutningarnes befrämjande och uppförande af skjutbanor inom länen, der icke blott skarpskyttar utan äfven indelta armen skulle öfva sig. Till ny kasernbyggnad för Svea artilleriregemente hade K. M:t begärt ett extra anslag af 1,000,000 rdr, hvarat 100,000 tör innevarande år och 150,000 för år 1873. Utskottets hemställan, hvartill äfven Kammaren lemnade sitt bifall, lyder: att förevarande nåd. tramställning må endast på det sätt bifallas, att Riksdagen, jemte det den till påbörjande af kasern, stallar och ridhus vid ett kasernetablissement för Svea artilleriregemente anvisar till K. M:ts disposition för år 1873 ett extra anslag af 450,000 rdr, må vid anmälan af detta beslut i und. anhålla, K. M:t täcktes taga under ytterligare omprörning, huruvida icke artilleriets förråder och verkstäder skulle kunna inrymmas i de byggnader, som tillhöra den så kallade Artillerigården och derigenom kostnaderna för det nya etablissementet nedsättas under det belopp, som nu blifvit derför beräknadt. Till ett exercishus för lifgardet till häst anslog deremot kammaren, mot utskottets hemställan, 32,944 rdr, sedan statsrådet Weidenbjelm, hrr v. Kock, frih. af Ugglas, Montgomery-Cederhjelm och af Klint talat derför. Den sistnämnde upplyste om att ötningarne nu finge ske på hoskullarne, hvarigenom man hindrades att inköpa tillräckligt höförråd när billigaste priset vore. Frih:ne Funck, Stjernblad och Skogman försvarade utskottets hemställan; den sistnämnde trodde att öfningarne kunde ske i något af fotgardenas exercishus, hvilket dock bestreds af grefve Lagerberg. Frågan afgjordes med votering, hvarvid 39 röster afgåfvos mot och 58 för K. M:ts förslag. Det begärda anslaget af 180,000 rär till ordnånde af ett husaretablissement i Landskrona blef deremot med 56 röster mot 37 afslaget, i likhet med hvad utskottet i sitt utlåtande hemställt. Hr af Klint, grefvarne C. G. Mörner och af Ugglas talade mot förslaget, hvaremot statsrådet Weidenhjelm och hr Abelin yttrade sig derför. Den senare, som sjelt tramställt förslaget till statsrådsprotokollet, framhöll de skäl, som talade för bifall till detsamma. De nuvarande husaretablissomenterna i Engeiholm och Landskrona beinna sig i ett ytterst förfallet skick. Hvad utskottet befarat, om att vid vu blifvaude armåorganisation ännu flera kavaileriregementen skulle komma att förläggas i Skåne, hvarigenom en ny om byggnad blefve nödig, trodde han ej behötva inverka på beslutet, helst ätven i händelse kavalleriet komme att ökas, dessa nya regementen efter all sannoliket blefve förlagda i Stockholm eller annan ort i mellersta Sverige. De batterier af Wendes artilleri, som nu ligga i Landskrona, voro ämnade att öfverflyttas till Karlskrona, och de farhågor, som framställts mot, att der ej skulle finnas tillräcklig exercisplats, förklarade tal. ogrundade, emedan mellan denna stad och Ronneby funnes en dertill passande slätt, som han genom kompetent person låtit undersöka. Kammaren atslog dock, som förut nämnts, den k. propositionen. I Andra kammaren förekom först till behandling frågan om Lastpenningarnes upphörande. Åtven i denna kammare atslogs regeringens af bevillningsutskottet förordade framställning med den — — — ——222 — ! 2 tända upp någon eld, om jag vo