Göteborgsposten – 5 mars 1872, sida 1

Utan egare ). Af Edmund Pates, förf. till Moderna Vagabonder m. fl. XIX. Hvisslingen af det uppgående tåget trängde gällt genom rymden, och den bokhållare som hjelpt mr Pentweazle med att bära de gamla pappersluntorna bort till skjulet samt anordna dem på ett sådant sätt, att de bäst skulle uppfylla sitt tillfälliga ändamål af bädd, knäppte ihop sin rock och bjöd den lille mannen ett hastigt farväl. — Tåget har hunnit fram inom två minuter, sade han, och jag måste skynda mig tillbaka; men jag skall träffa er i morgon — det vill säga, om ej ledsnaden dödat er innan dess. I alla händelser så tänk fort efter hvad ni kan behöfva, skall jag taga det med mig. — Nej tack, sade den lille mannen som var otålig öfver bokhållarens närvaro och motsåg det annalkande tåget med lika mycken förnöjelse som bokhållaren sjelf. Nej tack, jag skall reda mig ganska bra nu, med rocken kastad öfver mig. — Godt, sale bokhållaren; jag tror ej att jag skulle ) Forts. fr. N:o 53.