högra kolonnen oväntadt öfverraskad af en flankeld från Mont Valrien. Kommunisterna hade haft kunskap om fästets ringa besättning och Thiers beslut att ej öka den, men kände icke till den plötsliga ändring häri, som general Vinoy genomdrifvit, hvadan de som sagdt öfverraskades af fästets eld. Denna blef afgörande för den stora marschens utgång, hvilken annars helt visst skulle ha lyckats, och hurudant skulle då Frankrikes öde blifvit? Så visade sig ett regemente kalladt att rädda det herrliga landet från en förfärande anarki, från en ännu mera förödmjukande nesa gentemot ityskarne,och från faran af att hufvudstaden skulle alldeles gå förlorad för ordningsmakten, såframt den icke blifvit besatt af den tyska armön. På samma gång finner man äfven, att kommunisternas plan ej var så lättsinnigt anlagd som man hittills trott, utan tvärtom var ganska väl beräknad och äfven med god utsigt till att skola lyckas. Den 24 Februari höll den republikanska föreningen i Paris en stor fest till minne af Februarirevolutionen. Deltagarnes antal var betydligt; nästan alla deputerade af venstern i nationalförsamlingen och borgarerepresentanterna ur venstern i-Paris kommunalråd hade infunnit sig. Efter måltiden utbragte deputeraden Peyrat, redaktör för Avenir National, en okål för sammanhållningen inom det republikanska partiet och för provisoriska regermgen af d. 24 Februari. Louis Blanc, hvilken var den ende af de närvarande, som haft säte i denna regering, tackade för skålen och kastade en återblick på, hvad som uträttats af den provisoriska regeringen, af hvilken han, såsom han sade, haft den odödliga, fastän oförtjenta äran att vara medlem. Louis Blanc, som råkat i en tvetydig ställning till det socialistiska partiet, derför att han icke anslöt sig till Kommunen, i hvars förberedande han medelbarligen haft en så väsentlig del, har härigenom förlorat den piedestal, som förut höjde honom i vädret. Hans uppträdande bär märkbara spår häraf; i nationalförsamlingen håller ban sig tillbaka, och när ban då och då låter höra af sig inom pressen, inskränker han sig vanligen till att uttala vissa allmänna satser, hvilka äro för matta att väcka genljud. Han tyckes sjelf icke riktigt tro på sina idåer, hvartill hans långa vistande i England äfven kan ha bidragit, sedan han nyligen erfarit för andra gången i sitt lif, huru utomordentligt flyktig hans popularitet är. Han stod i Februari f. å. främst på listan öfver Paris deputerade och fick mer än 200,000 röster; men skulle val företagas nu, så skulle han knappast ens gå igenom så ha socialisterna brutit med honom, och hela det liberala och konservativa partiet skulle rösta emot honom. Sedan Louis Blanc talat, tog Gambetta till ordet för Septemberrevolutionen, som begått den sublima obetänksamheten att utropa republiken, och erinrade om provinsernas kamp mot tyskarne, i det han till slut förklarade, att alla demokrater, rifrån de våldsammaste till de ängsligaste, borde samlas kring repudlikens fana. Glanspunkten i festen utgjordes af skålarne för Elsas och Lothringen samt för qvinnorna i dessa provinser, hvilka tagit initiativet till subskriptionen för fäderneslandets befrielse. För dessa skålar tackade en elsassare och en lothringer med stor värme och under allmän hänförelse. I Alabamafrågan har telegrafen som bekant under en längre tid meddelat underrättelser trån Amerika, hvilka dels ständigt upprepade ungefär detsamma, dels icke hade någon afgörande karakter. Det enda faktiska var, att lord Granville förklarat, det England icke skall gå in på, att fordringar, hvilka äro grundade på den skada, som dess hållning under det borgerliga kriget indirekte tillsogat Unionen, hänskjutas till skiljedomstolen i Gåneve. På denna förklaring har nu amerikanska regeringen afgifvit ett svar, hvilket afsändes från Washington d. 1 d:s och således först i medlet af innevarande månad kan vara i London. En korrespondent i Amerika till Times, hvilken alltid visat sig pålitlig och med säkerhet kan antagas hafva god reda på Unionsregeringens svar, telegraferar, att hon alldeles bestämdt tillbakavisar denna förklaring af engelska regeringen och fastbåller dervid, att skiljedomstolen i Geneve är det forum, der den af England framkallade tvisten måste afgöras, emedan båda parterna hatva förbundit sig till :att erkänna skiljedomstolens utslag såsom den slutliga lösningen af frågan om alla de framlagda fordringarne. Härmed skola underhandlingarne väl icke bli afbrutna; men ett sådant svar från Washington gör det tydligt, att deras fortsättande icke kan leda till någon uppgörelse i godo. ; Från Rom meddelas, att kardinal Antonellis helsotillstånd återigen försämrats. j Till den arbetarekongress, som skall i denna månad hållag i den eviga staden, ha 150 italienska arbetareföreningar anmält sig skola skicka delegerade. I Milano har hållits ett sammanträde för bildande af ett stort ångbåtsbolag. I Genua är ett liknande bolag under bildning. Man