Göteborgsposten – 2 februari 1872, sida 2

Korvetten Josefine. Enligt från chefen, kommendörkapt. frih. C. G. von Otter, ankomna rapporter från Gustavia (S:t Barthelemy) af d. 25 sistl. December och från S:t Thomas af d. 12 Jan., hade korvetten från Guadeloupe anländt till S:t Barthelemy d. 10 December, hvarest den öfversågs så väl till skrof som tackling. — Det till landstigning fördelade befäl, underbefäl och manskap hade i och för öfvandet af infanteri-exercis m. m. blitvit detacherade till lovartsidan af ön, hvarest de förlades i läger; emellan detta läger och korvetten underhölls kommunikation, så väl dag som natt, medelst det, under d. 8 April 1871, anbefallda eignaleringssystem, som i detta fall visat sig väl motsvara ändamålet. — D. 9 Januari afseglade korvetten från S:t Barthelemy till 8S:t Thomas, hvarest de ankrade nästföljande dag. I sistnämnda hamn lågo danska ångfregatten Jyllandsamt 3 svenska och 2 norska handelsfartyg. — Efter ett kort uppehåll derstädes ämnade chefen besöka några af de Stora Antillerna. Helsotillståndet ombord var, med undantag af några fall at lindrigare magsjukdom, tillfredsställande. Fångvården. Med Pesttidn. för i Onsdags följde fångvårdsstyrelsens berättelse för år 1870 och efter ett af Dag. Nyb. ur densamma gjordt utdrag meddela vi följande: Antalet fångar, som under år 1870 häktats i följd af åtal för brott, uppgick till 13,127 personer, utgörande 0,31 procent af rikets folkmängd. Så många för brott tilltalade personer ha ej under något föregående år varit i häkte inmanade. Om till detta antal läggas de från föregående året qvarsittande 1937 fångarne, fås en summa af 15,064, af hvilka 12,956 voro män och 2108 qvinnor. I fråga om straffarbetsfångar under 1870 visar sig dock ett gynnsammare förhållande. Vid slutet af detta år underhöllos i fängelserna 900 lifstids-tångar och 3145 straff-fångar på viss tid, af hvilka 2104 förvarats i gemensamhetsfängelse och 1041 i cell. Af lifstidsfångarne voro 775 män och 125 qvinnor och af straft-fångar på viss tid 2594 män och 551 dvinnor. Lifstidsfångarnes antal har varit i stadigt nedgående sedan decenniet 1855—1865 och var, t. ex. vid 1861 års slut, 1271; antalet straffarbetsfångar på viss tid har deremot stigit under samma tid till 1869. De utgjorde sistnämnde år 3508, men 1861 endast 1882. Är 1870 hade antalet nedgått, såsom ofvan anfördes, till 3145. Antalet fångar, som 1870 lidit vattenoch brödstraff, uppgick till 117, deraf 101 män och 16 qvinnor; de, som undergått enkelt fängelsestraff, voro 136, deraf 116 män och 20 qvinnor. För försvarslöshet och olofligt kringstrykande hade under året häktats 3884 personer, det största antalet sedan år 1855. Fångar, som för bristande försvar hållits till allmänt arbete, utgjorde 1226, deraf 362 frivilliges. Vid jemförelse med rikets folkmängd för året visar det sig att de häktade varit: För brott: För bristande försvar: Vid slutet af år 1840 hvarje 1,138:e hvarje 1,407:e person. person. om o 1845 , 9I60:e , — 1,271:e 2 1855 , 911:: 1565 17096:0 n n n o 1869 810:e om oo , 1870 897:e —