Göteborgsposten – 1 februari 1872, sida 2

— Tenorsångaren hr Ambrosi vid k. stora teatern kommer med derna speltermins slut att afgå derifrån för att tillträda ett mycket fördelaktigt 6:månaders engagement vid khedivens opera i Kairo, mot ett honorarium af 6000 fres i månaden. — För inst. sommar lärer Djurgårdsteatern vara förhyrd af hr Hafgren, som engagerat ett italienskt operasällskap och ett danskt skådespelaresällskap, hvilka skola alternera. Humlegårdsteatern säges vara förhyrd af hr Cetti, Ålhambrateatern af hrr Bosin Tivander och Manegen af hr Salamonsky. — Natten till i Tisdags utbröt eldsvåda i hattmakaren F. W. Bergqvists fastighet vid Roslagstorg, dervid olyckligtvis ett menniskolif spilldes. A.-Bl. meddelar derom följande: Egendomen består af ett åt torget vettande stenhus med en inåt tomten belägen tillbyggnad af trä. För de i förstnämnde delen af byggnaden boende personer fanns likväl ingen mer utgång än vid sistnämnde tillbyggnad befintlig trappa; men då elden först utbröt från gårdssidan och trappan genast nedbrann, hade de flere hushåll, som i husets öfre våningar voro boende, ingen annan möjlighet att undkomma den hastigt kring sig gripande elden, än att begifva sig ut genom fönstren, alla utan undantag i blotta linnet, sedan de blifvit väckta genom tillskyndande personers varningsrop. En mängd sängkläder utkastades på gården, och några tillstädeskomna poliskonstaplar höllo en madrass nedanför ett af fönstren, från hvilket derefter i öfre våningarne boende personer, bland hvilka flera qvinnor och barn, måste hoppa eller kasta sig ned, hvilket lyckligtvis gick för sig, utan att någon blef på nämnvärdt sätt skadad. Deremot påträffades i våningen 2 tr. upp en derstädes boende pumpmakeri-arbetare Söderström innebränd och en snickaregesäll A. Gustafsson i det pärmaste qväfd till döds. Den senare infördes i ett närbeläget hus, hvarefter traktens fattigläkare efterskickades, men då han befanns af sjukdom hindrad att tillstäådeskomma, nödgades man med ytterligare tidspillan skaffa annan läkare, Karlens tillstånd ansågs redan då i det närmaste hopplöst, och vi känna ej huruvida man lyckats rädda hans lif. Den innebrände arbetaren Söderströms lik nedhissades från ett fönster och förskräckligt var att åse huru den bokstafligen stekta kroppen under nedhissandet skrapades mot stenväggen. En töga mindre fasansfull anblick var att i ett hus midtemot det nedbrunna se de brandskadade husvilla, sammanhopade om hvarandra, män, qvinnor och barn, alla oklädda och jemrande sig öfver sin belägenhet. Lägger man nu till allt elände den omständigheten, att olyckan efter all anledning orsakats genom mordbrand, hvartill skäliga misstankar finnas för handen och hvarom blifvande polisundersökning torde lemna vidare upplysning, så är den skedda olyckan ännu mera beklagansvärd.