Göteborgsposten – 26 januari 1872, sida 1

styrka opponera sig emot att t. ex. en Andrics eller en Hares förslag om -minoritetens representation må antagas för riksdagsmannavalen, anse dock detta valsätt vara fullt på sin plats vid utskottstillsättningarne. Det skulle ju blott tjena till att belysa frågorna; afgörandet låge i allt fall i majoritetens hand. Hvad som emellertid hittills gjort dylika lagbestämmelser mindre nödiga är att man vanligen ansett det föreskrifvet af parlameatarisk takt att välja någorlunda efter förtjenst och skicklighet i att utföra det åtagna värfvet, i hvilken händelse en betydande minoritet inom kammaren kunnat vara försäkrad om att äfven dess röst skulle få komma till tals vid de preliminära rådslagen. Så mycket större skäl hade det varit för Andra kammarens majoritet att vid detta tillkälle underlåta ett så beskaffadt handlingssätt, som utgången visat att dess förmågor ej räckte till. Man har måst förpassa en hr Mankells och en frih. Eriosons krigsorganisatoriska egenskaper till lagutskottet och statsutskottet, för att på detta sättet belöna förtjenster, hvilkas mest lämpliga belöning torde hafva bestått i medaljer för långvarig och trogen tjenst — i partiets tjenst. Den sistnämnde af dessa män har emellertid redan låtit sin stämma ljuda i beskattningsfrågor. Vi veta ej om det var ett specimen för platsen eller om det skulle utgöra ett bevis för sin värdighet till den redan erhållna befattningen, när frih. Ericson såsom den andre eller tredje motionären i ordningen föreslog nedsättning i kaffeoch sockertullarne. Den fria kaffekoppen — och tillläggom: den fria sockertoppen — skall möjligen blifva den murbräcka, hvarmed ministårens ställning angripes. Landtmannapartiets leder komma härigenom att förstärkas, ty alla äldre medlemmar af det täcka könet äro ju deras naturliga bundsförvandter. Bestämdt blir denna fana mycket populärare än om man sökte samla sina hjelptrupper för anfallet under 107 8:s Reg. form. banör. Dessutom ingår ju ordet frihet i fältropet, visserligen i en förbindelse som kan tyckas utgöra en mesallians, men det är dock onekligen ett slag af frihet, och om ock Sverige längre får sakna garantier för sin yttre sjelfständighet, kan svenska folket dock hvila tryggt i medvetandet att det eger sin fria kaffekopp. Slutligen har man lysande exempel i samma väg från England. John Bright har en gång i ett tal lofvat England äritt frukostbord?, och det är ju endast en efter våra förhållanden lämpad modifikation, då den som här är bekajad med politisk mor bus Brighti, d. v. s. sjuka att spela en John Brighis roll, reducerar det stora fria bordet till den lille frie koppen. Det är dock till att märka, det Bright blef på det högtidligaste desavouerad uf sina embetsbröder inom den frisinnade ministeroer Gladstone. Finansministern Lowe svarade. nemligen de deputationer, som, stödjande sig på Brights uttalande, begärde löftets verkställande, att det var lätt för Bright att lofva, men att Lowe och öfriga ministrar, hvilka egde pligt att tillse det statens inkomster motsvarade dess behof, omöjligen kunde hålla ett sådant löfte. Så kommer det förmodligen ock att gå i vårt land. Hvem skulle ej glädjas öfver att skatter vore ett antiqveradt ord, som i vårt nuv. språk ej egde kurs och ej heller motsvarigt begrepp. Men så länge beskattning finnes, är det i de skattdragandes eget intresse att den är mångsidig och träffar en mängd olika skatteobjekter. Tullen på kaffe lär väl då ej på länge komma att upphäfvas, synnerligast som en sann silantropi kan få mera förtjenta föremål att syssla med än dem, hvilkas olycka ligger deri att de måste inskränka kaffedryckens njutning. Samma mål, som en nedsättning på denna vara skulle åsyfta, har regeringen dessutom på en, efter vårt förmenande, bättre väg sökt och vunnit genom minskning af personliga skyddsafgiften och upphätvande af de s. k. lastpenningarne. Förmodligen kommer således ej heller den fria eller ens halffria kaffekoppen till att spela en så märkvärdig politisk mission, som man förmenar. För öfrigt, när våren kommer, när lärkan sjunger på Ljunits och Herrestads slätter, när trasten slår i Sunnerbo lundar och när vårarbetet börjar på hemmets efter utsago -hårdt beskattade, men faktiskt ymnigt gifvande tegar — då skola anletena säkerligen ljusna äfven på de bistra landtmän. I åtskilliga allmogedialekter äro vår och framtid synonyma ord. Må vi hoppas att äfven i br G. N:s spådom orden: till våren må betyda — i en aflägsen framtid.