Göteborgsposten – 23 januari 1872, sida 2

Stockholms Dagbl. omförmäler följande: Den 19 sistl. December afled en af Mörners husarer vid namn Johan Fredrik Zimmerman i en ålder af 86 år. Hans afskedsbetyg af general Mörner vittnar att han i fält sig med beröm förhållit. Efter afskedstagandet tjenstgjorde den gamle såsom vaktmästare i statskontoret och hade af konung Carl Johan erhållit en liten fristad i närheten af Lilla Sjötullen, der den pligttrogne gamle krigaren kry och rask framlefde sina sista dagar. Jernbanetrafiken. Gefle-Dala jernvägen har under sistl. Dec. haft en trafikipkomst af rdr 37,457: 51 och under hela sistl. året af 1,458,037: 42, mot resp. 71,275: 27 och rdr 1,509,946: 32 under år 1870. En amazon. I Kristianstadsbl. för den 17 d:s omtalas följande sorglustiga tilldragelse: I Måndags under vaktparaden fick man å Stortorget härstädes se en till utseendet fin dam, klädd i svart klädning med ett blått skärp fästadt som ordensband öfver bröstet, sabel vid sidan och en pappersrulle i handen, kommande från det å torget varande stora kastanjträdet, der hon aflade ytterplagget och marscherade med säkra steg rakt emot högvakten. Posten ville här hindra hennes framträdande, men det oaktadt tränger hon fram till en vid vakten stående officer, drager sabeln och skyldrar gevär. Hennes beteende väckte naturligtvis uppmärksamhet och man försökte att få henne undan. Detta förtretade henne och hon går nu bort till den ene vid vakten stående kanonen, upptager pappersrullen, som hon der lagt, och utvecklar derur en fana hvilken hon ville erbjuda officerarne. Då emellertid ingen hade lust att emottaga hennes fana, kastade hon den ifrån sig och gick med stolt förakt tillbaka, kastade sin kappa på sig och, följd af en massa menniskor, aflägsnade sig mot östra Boulevarden. Stadsfiskalen tog här hand om henne och lyckades ganska lätt att få henne att gå hem. Vid närmare undersökning befanns hon vara en ensam boende person, som förut tjent som piga här i staden, och som på senare tider stundtals varit något sinnessvag. Industrielt. Från Filipstad skrifves: Här på orten är under bildning ett bolag för uppsättning af en tändsticksfabrik å egendomen Blombacka i Nyeds socken, hvarest sedan en längre tid befinnes ett pappersbruk för gröfre papperstillverkningar. Aktiekapitalet är stäldt på 120 aktier å 500 rdr, hvaraf redan på kort tid 75 aktier blifvit teck-nade. Bolaget kommer att konstitueras då 80 aktier tecknats. Jönköpings fabriker uppgå numera, upplyser en af stadens tidningar, till ett antal af 30, nemligen: Tändsticksfabriken, Munksjö pappersbruk, Sandvallska jerngjuteriet med mekanisk verkstad, Sahlströmska ångfärgeriet, Stenbergs enkas drälioch damast-fabrik, Tallbarrextraktfabriken vid Limugnen, Edgrenska och Rosellska tapetfabrikerna, Krönleinska och Talavids-bryggerierna, Pauliska, Strandbergska och Bruniuska kemiska fabrikerna, Almn Buscks käppfabrik, 3 snusfabriker, 2 sodavattensfabriker, 2 kakelugnsfabriker, jemte 1 fabrik för korkskärning, 1 för tillverkning af ljus, 1 för pudrett-, 1 för cigarroch 1 för senaphstillverkning, förutom flera fabriker för tillverkning af vagnar och läder. Likaledes finnas i staden 3 boktryckerier, 1 litografiskt institut, 2 boklådor samt gasverk och vattenledning. Ovanligt litterärt arbete. I medio af förra månaden afled i Granvåg inom Sollefteå socken, i en ålder af 51 år, kommissionslandtmätaren J. P. Colleen. En korresp. till Hernösands-P:n egnar den hädangångne en kortfattad lefnadsteckning i hvilken det, sedan hans framstående egenskaper såsom landtmätare erhållit sitt omnämnande, heter: Den hädangångne var ock i viss mån författare; hans i tryck utgifna, utförliga Beskritning öfver Långsele socken vittnar om särdeles noggrannhet och forskningsflit. Men i handskrift qvarlemnar han ett större verk af ovanlig art: Nordens Konungahus, innefattande stamtaflor från uräldsta tider för Nordens konungar och med dem beslägtade ätter, omflätade med bilder på vers och prosa från historiens och sagans dagar. Mången torde, om ej draga på munnen, åtminstone skaka på hufvudet, då han får höra, att slagtlinierna ledas ända upp till Trojas tid; men C. har goda föregångare i den vägen. Att många svårigheter och luckor här skola möta, är naturligt. Saga är alltid saga: att reda dess trassliga härfva, är ej lätt. Kommen på historisk botten vandrar C. nog säkert. Att förf:s egenheter äfven i detta verk ej förneka sig, må tagas för gifvet, men det bör näppeligen minska dess läsbarhet. För genealogisten, för den, som älskar ättartal, måste boken vara af stort intresse; men äfven andra läsare, som föga värdera torra register, om än på menniskor, skola ofelbart finna nöje i en mängd der inflätade anekdoter och berättelser. Värderika gåfvor. Till Hudiksvalls drätselkammare har nyligen öfverlemnats såsom gåfva af sabrikör E. Frisk dels 1000 rdr till folkskola under namn af E. Herman Frisks minnesfond, dels 3000 rdr till den s. k Hemliga donationsfonden, begge dessa belopp att förräntas och användas på sätt gåfvobrefven närmare bestämma. Tillika har elementarläroverket i dessa dagar af samme gilvare fått mottaga 1000 rdr att under namn af E. Herman Frisks minnesfond förvaltas, och skall årliga räntan deraf utdelas till obemedlade och flitiga, helst inom staden boende ynglingar i läroverkets fjerde och femte klasser. 0 N