Göteborgsposten – 12 januari 1872, sida 1

— — — — — liga bifallsrop. Mace infann sig en minut efteråt. Tom Mc Alpine och Larry Powers äro Coburnes sekundanter; Cusick och Tom Allen äro Maces. KL 12 middagen. — Fäktningen började med ens. Coburn lyckades två gånger träffa Macees kropp och en gång hans mun. Ännu en svår stöt och Mace grep sig an med kraft. C. råkade Macees hals, och M. råkade Coburns högra axel. Mace, långsamt avancerande, gaf C. ett förfärligt slag i ansigtet och dref honom upp mot hans hörn. Tid 32 minuter. Kl. 1,15 e. m. — Tredje turen. C. fick en svår stöt på munnen; M. en ännu svårare i pannan. Skarp fäktning. Båda två föllo omkull. KI. 2,20 e. m. — Mace råkade Coburnes venstra öga. M. blödde först! Ursinnig fäktning. C., flera gånger träffad, raglade baklänges; tillropades af sina anhängare, fattade stånd och dref M. ett stycke tillbaka. Mycken liflighet bland äskådarne. Kl. 3,50. — Elfte turen. Coburn tränger allt längre fram, ehuru svårt blödande. Skarp fäktning. Mace synes förlorad. Bifallsrop af åskådarne: Joutve got him, yeuve got him! Only go on, Joe! Maces vänner uppgifra hoppet. Macees mästerligt riktade stöt träffade Coburns haka och gaf striden en helt annan vändning. Mace vinner allt mer på sin motståndare och en annan lång affär har börjats. Folkets deltagande tyckes ha nått sin höjd. Men det redan återgifna kan vara mer än nog; jag vill endast tillägga att striden, efter att 4 timmar och 10 minuter hafva fortgått med några få korta uppehåll, måste afslutas utan att någon af de två kunde förklaras såsom segervinnare. Vi få således nöjet att se densamma upptagen ånyo så snart de båda gentlemännen hunnit återhemta sig. Det är bruket här i landet att hålla en dag på året helig för att i kyrkorna tacka vår Herre för årets skörd; och just denna högtidsdag egde ofvannämnde sammandrabbning rum. Den unge ryske storfurste som f. n. uppehåller sig i Amerika, har af en viss klass folk härstädes blifvit särdeles väl emottagen och firad. Märkvärdigt är att iakttaga, hurusom just för icke så längesedan öfverflyttade europeer, de der velat göra troligt att deras fiendskap till monarkismen i första rummet. drifvit dem hit, äro de som göra största affären af ett dylikt kungligt besök, dervid biträdda af en del till penningearistokratien hörande, fåfänga amerikanare, som, jag kan icke annat tro, skulle ha allt för litet emot att hvilken stund som helst låta sitt eget land styras af ett krönt hufvud. Af dessa och at den mängd som endast af nyfikenhet förmås att resa Hans Höghet till mötes, må man dock icke förledas till att tro på en mera allmän och uppriktig hyllning. Den stora massans uppmärksamhet mot en dylik storhet är icke af lång varaktighet. Man frågar efter honom i dag; i morgon är han glömd. Ännu klappa här allt för många hjertan af den varmaste önskan för republikens bibehållande och tillväxt för att icke den djerfvaste skulle afskräckas från blotta tanken på en statskupp, och hålles den personliga jemnlikheten i allt för högt värde för att en dylik hög herres öfverdrifna anspråk på skyldig vördnad från allmänhetens sida skulle kunna fyllas. Det ligger något af drift i den uppmärksamhet, som här egnas honom; och endast i den lilla omständigheten att af alla dem som hurrat för honom, har ingen lyftat på hatten, torde redan gifvits honom ett skäl till missnöje. Neworleans intager ett framstående rum bland Amerikas äldsta och historiskt märkvärdiga städer och förtjenar icke mindre på grund deraf än vid betraktandet af en mängd andra egendomliga förhållanden en vida utförligare beskrifning än den jag ännu skulle kunna prestera. Jag förbehåller mig således att framdeles få delgifva Göteb.-Postens läsare en något grundligare skildring och inskränker mig för tillfället till att endast framdraga och anmärka ett och annat af det, som för en främling synes mest öfverraskande. — Enligt den i början af detta år försiggångna folkräkningen uppgår antalet af denna stads befolkning till omkr. 191,400, hvaribland en stor myckenhet af fransmän, hvilka här i många afseenden synas vara de tovgifvande. Den vackraste och mest förmånligt belägna stadsdelen (den s. k. Franska staden) upptages nästan uteslutande af dem; de omsorgsfullast vårdade trädgårdarne, de ståtligaste kyrkorna och de mest bildande teatrarne äro också deras. Det franska språket talas här nästan lika allmänt som det engelska äfven af personer som ej äro at fransk härkomst, af de, fransmännen sedan lång tid tillbaka tillgifna negrerna t. ex., bland hvilka många knappt kunna göra sig begripliga på