Göteborgsposten – 19 december 1871, sida 1

ec Il II 222 vv REV vf me RR hos en komet man fruktar, utan man fruktar wärtom att den är af allt för verklig beskaffenhet, I man fruktar dess sammanstötning med jorden. Och vetenskapen, huru besvarar den frågan? Det synes ! nästan som om den undvikande besvarade den. An j heter det att en sådan sammanstötning visserligen pi kan vara möjlig, men att den är i högsta grad osannolik, än att den kan inträffa, men ej är tarlig. För oss betyder frågan hvad kometerna äro för jorden mera än hvad de äro i sig sjelfva, ty att vara eller icke vara det är dock det förnämsta som ligger oss om hjertat. Tal. ämnade också besvara denna fråga, men ville först sysselsätta sig med kometernas verkliga natur. Hvarigenom skiljde sig en komet från planeterna? Derigenom att: den hade svans? Nej, detta utgjorde ej kännemärket, ty blott få bland kometerna ha svansar. De flesta äro teleskopiska, d. v. s. de kunna ej med obeväpnadt öga upptäckas, och dessa sakna i allmänhet svans. Blott de som utan bihang till synförmågan kunna ses, ha svans. Betraktar man en planet under teleskop, visar den sig som en blank skifva, skarpt aftecknad mot den mörka himlen, då deremot en komet är mera töcknig, liknande nebulosorna eller dimmstjernorna. Men det gifves också kometer som helt och hållet likna planeter. Det är derföre endast i beskaffenheten af de banor kometerna tillryggalägga, hvarpå dessa äro igenkänneliga. Talaren öfrergick derefter till beskrifningen öfver kometernas och planeternas banor — ellipser — hvilka sades vara grundelementorna i rymdens arkitektur, dervid framhållande att skilnaden dem emellan egentligen blott bestär i gradtalet. Planeternas äro nemligen mera cirkelformiga och kometernas mera utsträckta. Vi nödgas förbiga denna beskrifning, som, ehuru intressant och lättfattlig den än var, dock ej gerna utan de densamma tillhörande ritningar kan återgifvas. Det finnes ej mer än sex kometer, hvilkas apparation astronomerna kunna förutsäga, men dessa sex äro också perlor för vetenskapen. Den som förtjenar första rummet är den efter den engelske astronomen Halley uppkallade. Den är den enda af de sex som ser något ut för verlden. Efter att ha visat sig 1759, då den beskrefs såsom mycket stor och praktfall, syntes. den åter 1835 och skall nästa gång visa sig 1910. Dess omloppstid är således sjutiofem år, och för närvarande befinner den sig långt bort i öknarne någonstädes i trakten af Neptunus. Derefter omnämndes Enckes komet och Bielas, som första gången visade sig 1826 och hvars omloppstid är 6 år och 8 månader. Tredje gången han visade sig hade hån ändrat utseende och syntes då med svans, som han förut saknat. Då han dernäst blef synlig, väckte han ännu större förvåning derigenom att han delat sig i två delar, hvilkas afstånd vidgats när han gången derpå år 1852, visade sig. 1859 kunde den ej observeras, och 1866 väntade man dess återkomst med stor spänning. Men då beredde han ytterligare en öfverraskning derigenom att den ej kom alls. Den hade försvunnit. 1830 talades det om att den skulle passera jorden ytterst nära, och man trodde att en sammanstötning skulle ega rum. Sedan allarmet en gång var väckt, har det ej upphört. Tal. framställde derefter åtskilliga beräkningar som gjorts rörande möjligheten eller omöjlighetenatt vår jord skulle kunna stöta tillsammans med en komet eller råka i kollision med: dess svans. Så har det yttrats att en komets massa är så liten att den aldrig skulle kunna spränga jorden. Det är sannt, men jordens innevånare torde vara föga belåtna med denna tröst, om man kan tänka sg möjligheten af att en massa om t. ex. en million centner, framslungad med kosmisk fart, kan stöta emot jorden. Men vi kunna ej förlika oss med den tanken att Han, som -låtit slägten uppstå, i ett nu skulle tillintetgöra allt, liksom då ett barn stöter ner ett korthus. i Nästa föreläsning kommer att hållas i morgon. Ångfartygsakticbolaget Svithiods delegare voro till igår kallade till extra bolagestämma, hvarvid åt styrelsen uppdrogs att utsärda inbjudning till aktieteckning för inköpande af slera lastångare förutom bolagets förut egande ångare Hugin och Munino. Vid aktieteckning ha de äldre aktieegarne i bolaget företräde. DT— DBortlottning egde rum sistl. Söndag inom härv. Arbetareförening af åtskilliga till föreningens byggnadsfond skänkta arbeten. De nummer hvilka dervid utföllo med vinster voro följande: N:o 1. 18. 22. 37. 50. 51. 55. 56. 62. 63. 67. 76 79. 80. 82. 87. 91. 101: 107. 114. 117. 121. 130. 135 137. 138 142. 154. 160. 161. 162. 166. 170.174 175 177. 178. 184. 190. 201. 206. 213. 229. 237. 246. 250 258. 273. 287. 294. 299. 319. 320. 330. 339. 343. 344 5. 358. 378. 381. 396. 409. 412. 422. 423. 424. 454 462. 473. 477. 483. 486. 487. 491. 492. 495. 499. 500 506. 526. 536. 537. 550. 561. 573. 584. 588. 590 594 602. 609. 612. 618. 620. 621. 622. 625. 630. 636. 641 650. 653. 674. 677. 685. 687. 688. 689. 695. 696. 697 717. 744. 750. 765. 767. 770. 775. 786. 802. 812.819 826. 827. 839. 840. 846. 847. 850. 855. 856. 882. 883 895. 897. 905. 907. 908. 911. 930. 944. 954. 964. 976 983. 1002. 1006. 1007. 1048. 1676. 1079. 1117. 1126 1129. 1132. 1139. 1144. 1146. 1147. 1148. 1155. 1165 1172. 1176. 1185. 1187. 1193. 1195. 1198. 1201. 120. 1209. 1211. 1212. 1224. 1225. 1228. 1233. 1238. 1239 256. 1257. 1263. 1269. 1297. 1298. 1320. 1321. 1331 1365. 1374. 1387. 1394. 1397. 1400. 1404. 1405. 1408 20. 1426. 1440. 1460. 1470. 1473. 1476. 1478. 1486