Göteborgsposten – 4 december 1871, sida 1

förrättat följande val för nästa år: till medlemmar af Ekonomiska utskottet prof. Lovn och d:r C. Westdahl; till förman för Sociala utskottet kand. W. Idström, och till ledamöter i samma d:r C. M. Zander samt stud:e B. Meijer och A. Nordenstedt; till förman för Athengeum bibliotekarien Berling och till v. förman doc. K. Södervall; till förman för Biblioteket bibl. aman. A. Palm och till v. förman bibl; aman. F. Braune, samt till Revisorer at föreningens räkenskaper tör innev är : prof. A. Möller, adjunkt Dunr och handl. T. E. Zickerman. Ingeniörsföreningen fortsatte i Tisdags sina vid söregående dagens sammanträde i Stockholm började öfverläggningar, för hvilka vi i gårdagstidningen redogjorde. Efter Dagbl. fortsätta vi här referatet öfver föreningens förhandlingar: Vid det fortsatta sammanträdet visade sig intresset för de framställda frågorna fortfarande lika stort, och den lifliga diskussionen räckte långt fram på natten. I afsende på landsvägslokomotiv redogjordes för den erfarenhet, som med dem vunnits vid de prof, hvilka under sistlidne sommar anställdes vid landtbruksmötet uti Wolverhampton i England, hvaraf framgick, att de uppgifna fördelarne at kautschuckringar ingalunda vore obestridliga. Den åsigten yttrades derjemte af flere talare, att, såvida icke lagstiftningen lägger hinder för deras användning uti Sverige, bör man på många ställen kunna med fördel begagna dylika fortskaffningsmedel, med förbehåll att nämnda maskiner till konstruktion och utförande blitva af fullt god beskaffenhet. Vidare omnämndes vid fråga om de åtgärder, som böra vidtagas till att höja den svenska jernindustrien, den litaktighet, som börjat visa sig uti alla delar af landet till att framkalla nya och tidsenliga anläggningar för jernförädling; äfvenledes framböllos de utsigter, som nu föreflunas till att åvägabringa de nödvändigaste vilkoren för jernhandteringens höjande, neml. lätta kommunikationer, fyllda genom realiseringen af förslaget om anläggandet af en jernväg genom våra förnämsta bergslager inom Falun ned till nordvestra stambanan, och hvars utförande väl nu bör sättas utom allt tvifvel. Denna jernvägs förverkligande ansågs komma att i högsta grad bidraga till att åtgärder kunna vidtagas uti den syftning, som frågan afser. Beträffande användning af cokes, så ansåg man, att stor försigtighet borde dervid iakttagas, så att man icke gjorde sig af med de fördelar, som just beskaffenheten af våra materialier bör gifva oss, så vida deras goda egenskaper få framträda. Att med hänsyn till billigt jern at sämre beskaffenhet inlåta oss i täflan med Evgland blir för oss törenadt med stora svårigheter och högst osäkra fördelar, då deremot vid fråga om jern at god och bästa qvalitet denna täflan bör utfalla till vår ovilkorliga fördel. Derjemte yttrades betänklighet vid användningen af cokes med afseende derpå, att priset sannolikt icke alls kommer att i allmänhet ställa sig särdeles billigt. Med hänsyn till fabrikationen af träpappersmassa lemnades värdefulla upplysningar. Kostnaden för tillverkning deraf på kemisk väg ansågs visserligen blifva dyrare än den tör på mekanisk väg beredda, men så betingade den å andra sidan högre pris genom sin högre qvalitet. De båda sorterna komma derföre egentligen icke att konkurrera med hvarandra: de hafva afsättning till olika ändamål. Beredning på mekanisk väg ansågs derför äfven kunna blifva en för Sverige naturlig och lönande industri, om äfven den kemiska metoden skulle få insteg här. Hvad den senare beträffar, så eger man dock i England fördelar vid utöfvandet af densamma, så att den för Sverige icke kan synas lika säker, så vida icke anläggningen at pappersbruk sättes i samband dermed, så att fullt förädlad vara lemnas. För den händelsen kan tillverkningen här af träpappersmassa på kemisk väg arbeta under törhållanden, som mera närma sig dem i England och sålunda äro mera gynnsamma. Åfven i afseende på den på kemisk väg beredda massan skulle en afsättning inom landet direkte för pappersbruk vara af stora fördelar. Vigten af torfindustrien framhölls så väl för de stora resurser af utmärkt bränsle, som genom den kan erhållas för de stora industrierna och isynnerhet jernförädlingen, som äfven i afseende på de fördelar, hvilka genom denna kan beredas med hänsyn till bränslebehofvet för hushållen och den mera enskilda förbrukningen. Särskidt för Stockholm ansågs det i hög grad behöfligt att något gjordes för att bereda tillgång på bränntorf. Nästa fråga: Iuru skola arbetsgifvares och arbetstagares intressen bäst kunna sörenas till vinnande af ett gemensamt godt resultat? inleddes med en skriftlig uppsats från brukspatron G. Ekman, deri han förordar, att arbetaren, utom att han i allmänhet röner ett mera tillmötesgående sätt vid behandlingen än ofta är händelsen, erhåller en inkomst motsvarande det uträttade arbetets storlek eller beskaffenhet samt göres delaktig i någon mån af den på verkets rörelse uppstående nettovinsten. Vid akiebolag kan denna asigt lätt sättas i verket och borde der detta extra tillskott rätta sig efter storlecen af utdelningen, och då för nya verk oftast akiebolagsprincipen tillämpas, erbjuder aflöningens ordande på det föreslagna sättet ingen svårighet. Vid len nu uppstående lifliga diskussionen tycktes alla iylla den äsigten, att arbetare skola erhålla aflöning förhållande till sin duglighet, dervid af några framölls vigten af att deras aflöning ställes på beting. )m nyttan af arbetarnes delaktighet af vinsten voro cke alla talarne fullt ense. men hyllade alla den