Göteborgsposten – 21 november 1871, sida 2

vandtor czecherna, hvilka å gin sida icke vilje välja, emedan regering: : ke velat antags deras s. k. fandamentalartiklar. Ryssland ser med stigande harm Ardrassys förmodade strifvanden att vilja stödja sig på polackarne. Galizien är som bekant polackarnes enda oc sista territorium, der de kunna ha hopp om att få letva ett nationalt lit. Det är deras förlofvade land, hvarifrån de vänta, att den mäl tiga ande skall en gång i tidens fullbordan bryta fram, hvilken skall bryta den polska nationens kedjor och ännu en gång återupprätta det polska riket. Nationer kunna förtrampas, men icke uttrampas. Derför har Galiziens relativa oafhängighetsställning länge varit Ryssland, som, huru mäktigt det än är, likväl darrar för Polen, en nagel i ögat. Andrassys sympatier för Polen och hans önskan, att bilda ett nära förbund mellan polackarne och ungrarne, för att de skola kunna i nödens stund, hnru det nu än må gå med den tyska delen af Österrike, bilda kärnan i det nya polsk magyarisk-slaviska Osterrike, äro väl bekanta i Ryssland, likasom hans afsigtor att motarbeta deita i Donau-furstendömena, för att draga dem öfver till Ötorrike i stället for att låta dem vara hejdukar under Bismarck eller nästen för Rysslands intriger mot Turkiet. Allt skäl således för Ryssland att med ovilja se tilldragelserna i Österrike. Om Andrassy derför icke skall nästan genast möta alltför stora svårigheter på grund af ryska påtryckningar, såsom förut Hohenwart af tyska, så måste han tölja en ytterst försigtig och vaksam politik. Det ungerska bladet Pesti Naplo, som står Andrassy mycket nära, fäller i en karakteristik om honom följande anmärkningsvärda yttranden: Grefve Andrassy är en man af hela, grefve Beust var en man af endast halfva gerningar. Grefve Andrassy ar först och främst statsman och derefter diplomat, grefve Beust var först diplomat och derefter statsman; grefve Andrassy fäster atseent e vid det hela och lämpar efter detsamma utförandets detaljer, grefve Beust brukade deremot förälska sig så mycket i utförandets små fiffigheter och kuep, att han ofta förlorade det stora hela ur sigte; grefve Andrassy är en motståndare till skenet och fäster endast vigt vid sakens inre väsende, grefve Beust nödgades af sin särskilda ställning att fästa vigt vid skenet; slutligem är grofro Andrassys hela personlighet mera rättfram, bestämd och modig. Vi vänta för vår del af grefre Andrassy inga expe:imenter, Ioga bländande öfverraskningar och vi frukta ej heller för någon oberäknelig hasardpolitik. Den väg, den riktmng, som han har att följa, äro för honom utstakade. Tyngdpunkten för hans politik kan icke vara någon annan, än den fullständiga utvecklingen och betryggandet af vårt förhållande till Tyskland. Gentemot Italien behöfver han endast träda i sin föregångares fotspår, och han befinner sig på god våg. I afseende på Frankrike kan Österrike-Ungern icke utgå öfver de sympatier, som denna stora nations Fa tfödelseprocess förtjenar. Hvad angår Orienten, då kan den nye utrikesministern här bryta nya banor; här är arfvet från hans föregångare antingen otillfredsställande eller alldeles obrukbart. Grefve Beust har här vankat omkring i fem år och aldrig kommit till något afgörande beslut, ännu mindre till något tillfredsställande resultat. Grefve Andrassy begifver sig här in på ett område, der hans statsmannaverksamhet skall bestå sitt första prof. Han måste här förvärfva åt sterrike-Ungern det inflytande, som det med full rätt kan fordra på grund af sin storlek och styrka, Bina nationalekonomiska och kommersiela förhållanden; han måste förvärfva sig en borgen för, att Donaustaterna i denna monarki hvarken se en fende eller ett byte, som bör delas, utan en välsinnad och stark vän.