Göteborgsposten – 20 november 1871, sida 1

eller att uthyras åt andra mot en måttlig af gitt; i de franska kantonerna har man de s. k fruitisres, associationer tör ostberedning. Wallis finnas andra associationer byggda pi samma princip, hvilka gemensamt inköpa a kommunerna ouppodlade landsträckor, hvilke ligga fördelaktigt till tör vinodling; delegarne sysselsätta sig med deras uppodlando när de ha tid och tilltälle dertill, och så snart ett pal tunnland äro i ordning, törsäljas de och vin sten fördelas pro rata efter det tillskott i arbete och kapital som hvar och en gitvit. Folkundervisningen är obligatorisk i alla kantonerna utom i Geneve, och oaktadt de svårigheter, som lokalförhållandena i bergstrakterna lägga i vägen, är lagen lika väl tillämpad på landet som i städerna. Den lilla kanton Graubinden har för sin egen del användt mera än halfannan million francs på sitt skolväsende, men det är klart att man icke kan fordra en absolut ordentlig skolgång på vissa orter, dec barnen äro uteatta för att på vägen till skolan begrafvas under laviner eller ryckas ned i brådojupen. En engelsk konsul som asgaf berättelse till sin regering den 1 Oktober 1869 sammanfattade sitt omdöme om den schweiziska landtbotolkningens ställning på följande sätt: -AÅtven de tattigaste bland bönderna äro väl födda och väl beklädda, isynnorhet i de protestantiska distriktorna. Hvad daglönarne beträffa hafva de dagligen soppa, grönsaker, bröd och mjölk eå mycket de önska samt kött tre gånger i veckan; de tyckas alla befinna sig i en lycklig ställning. Det synes sålunda som bland den åkerbrukande befolkningen i Schweiz det europeiska samhällets fiender icke skulle kunna rekrytera många bundssörvandter. Låtom oss härefter kasta en blick på öfriga yrken. Den ongelske ministern i Bern skrifver i en dopesch af d. 6 Jan. 1870, att arbetaren i do schweiziska verkstäderna och fabrikerna är ojomtorligt mycket lyckligare än hans likar i andra länder. Den industriela decentralisationen tillåter honom att lefva och arbeta bemma hos sig, omgifven af sin familj och under det han odlar den lilla jorudbit, som han sjelf eger, hvarigenom han icke har eå mycket att trukta af industriens fluktuationer och kriser. — Vid uppräknandet af de fördelaktiga vilkor, hvarunder den schweiziska arbetaren befinner sig, anför den engelska diplomaten (och man kan väl i allmänhet icke lägga diplomaterna till last några ultra-liberala tendenser!), att man i främsta rummet bör uppskatta den demokratiska principens utbildning, hvilken, eå felaktig och farlig den kan vara från politisk synpunkt, när den drisves till sina yttersta konseqvenser, har till ekonomiskt resultat i Schweiz att närma klassorna till hvarandra och skapa dem emellan band at välvilja och sympati, hvilka ännu mera stärkas genom ett vidsträckt nät af föreningar och sällskaper, sliftade i ändamål att befordra det allmänna bästa och folkets väl. Antalet arbetare, som äro sysselsatta i fabrikerna, är 92,000 män, 63,000 qvinnor och 10,000 barn. I bandfabrikerna i Basel fortjena väfvarne 16 francs i veckan, spinnarne 12: 50, tärgarne 10, qvinnorna proportionsvis on tredjedel mindre och barnen trån 8: 75 till 6: 25. En familjs bostad kostar 150 å 200 francs om året i hyra; en fullväxt person lefver för 7 a 8 francs i veckan. I Bern och i Felsonau, der hyrorna äro mindre dyra, i veckolönen för en spinnare eller kardare 13: 50. Tygtryckarne i Glarus förtjena 16 å (7 francs och kunna letva för s irancs. I särich är arbetslönen mindre, men letnadsostnaden också lägre. För att icke tala om fattigvårds. eller älgörenhetsstifvelser, hvilka alldeles gratis ller for ett nominelt pris utdela olika slags somedel, så hatva arbetarne sjelfva på en dangd ställen grundlagt foroningar af samma ag. Sådana aro bland många andra jernägsstatens ångkök i Olten, der man köper ryga portioner för 12 centimes (något öfver öre), och arbetare kantinen i 8:t Jurier nära ern, der en fullständig middag kostar 40 se mtimes (28 öre). Bagerioch elagteri-assoo ationer äro icke sällsynta och gifva i allh änhet goda resultater. I tyska Schweiz fin-b r man öfverallt konsumtionsföroningar af M ika slag, deribland många eom lyckats att sl ifva ganska rika. Den i Horgen gör affärer p 130,000 francs om året, och dess aktier, öl m ursprungligen kostade 3 francs, gälla nu af 0 francs, Den i Zirich eger nio försäljningePgasiner, säljer för halfannan million varor, I nä h har realiserat 200,000 francs i vinst, m IIvad bostäderna beträffar, så äro de st remot beklagligen långt ifrån att i allal gui