Göteborgsposten – 20 november 1871, sida 1

söda sig af folkets avett — vi tala icke om den stora främmande kolonien i Geneve oct Lausanne under vintern ochi det hela Schwei under sommarsäsopgen, hvars medlemmar gan ska dyrt betala den gåstfrihet de åtnjuta; — alla menniskor arbeia, och de som lefva a! sina händers arbeta bilda icke någon från den öfriga nauonen skild arbetareklass. Och härtill komma de gamla srihetaoch jemnlikhetstraditionerna, den obligatoriska miluärtjensten, den förwäösfligt ordnade allmänna undervisningen, rätugheten och möjligheten för alla att bekläda oflontliga embeten, uen temligen jomnt fördelade förmogenheton samt enkelheten i seder och lefnadssätt, hvilket allt, genom att skapa mångtaldiga beröringspunkter mellan alla medborgare, gör en mängd at de ekiljemurar, som på andra håll åtskilja de olika samhällagrupperna, omöjliga i Schweiz. Med sina tjugutem kantoner, som hvardera har sina egna lagar och seder samt visar både deruti och ända till sjeltva klimatet de aldra största motsatser, utgör Schweiz å ena sidan nästan endast en agglomeration af många små, i det närmaste oberoende stater, men tramställer å den andra en lika fullständig likformighet i afseende på sociala, intollektuela och ekonomiska förhällanden. Det är under sådana omständigheter ganska förvånande att Schweiz i närvarande tid utgör medelpunkten för on ytterst ifrig Bocialistisk rörelse och är så tll sägandes högqvarteret för alla dessa reformatorer, eom på andra håll fiona sin verksamhet mer eller mindre hämmad af polisens ogrannlaga uppmärksamhet. Men det är icke destomindre så, och då arbetarefrågan i våra dagar är af den vigt, att ingenting dithörando bör förbises, torde det vara af intresse att framställa de hufvudsakligaste detaljerna at de nya doktrinerna och på samma gång den ekonomiska mark, hvarpa de med så mycken djerfhet utrecklat sig. Man har för bedömandet af de schweiziska arbetarnes ställning ett ypperligt materiel uti den rapport, som ingafs ull den internationala juryn 1866 at hr G. Moynier, och hviiken innenaller en mängd uppgitter at stort värde och intresse. Det är denna rap: Port, med tillägg at de senare uppgitter, som nyss blifvit puolicerade Senom eugelska regeingens försorg, hvarpå nedanstående framkällumg grundar sig.