Göteborgsposten – 20 november 1871, sida 1

Håltten ar belolkningen i Schweiz egnar sig uteslutande åt jordbruket och ditbörande arbeten, och äfven arbetarne i andra yrken sysselsätta sig dermed on del af sin tid och finna deri på en gäng en förströelse och en tiliökniog i inkomster. Lagen tillåter en huru långt eom helst utsträckt jordklyfniog, så att t. ex. i kanton Genåve medel-arealen af egendowarne är från 6 till 8 acres och man i kanton Bern räknar 88,000 jordegare bland 600,000 innevånare. De, som icke ega en egen jordlapp, arbeta för god dagspenning och befinna sig alla i en ställning, som de flesta andra länders, och isynnerhet Englands jordbruksarbetare kunna ajundaa dem. Äfven de minsta jordorukaro försäkra sina hus, sin lösegendom och sin skörd mot brandoch hagelskada och sina kreatur mot boskapssjuka. Med en dagepenning af en riksdaler riksmynt om dagen kan daglönaren lägga ihop besparingar, och om han har årstjenst är lönen vanligen omkring 200 rdr i svenskt mynt, hvarjemte han har husrum och föda. Oaktadt Savoyarderna säsom Wermlänningar och Dalkarlar i Sverige hvarje sommar i stora skaror vandra ned på arbete till de rikare trakterna, så finnes ändå otverellt tilltalle till arbetstörtjenst, och det omtalas att i vissa trakter af kanton Graubinden presterna äro nödsakade att predika emot ett alliför ötverdrifvet arbeto, ett fel som i andra länder hörer till eällsynthetorna. Det är här isynnerbet qvinnorna, som driwa arbetet alltför långt, emedan männen i denna och några andra kantoner ha för sed, att under vissa tider af året utvandra till Frankrike, Tyskland och Italien. Detta öfverdrifna arbete, i förening med det ohelsosamma klimatet i vissa alpregioner, är en orsak till den förtidiga dödligheten bland bergsboerna. På slättbygden är åkerbrukarens Lif mindre svårt och ansträngande, han kan med större lätthet transportera sina produkter och bar bättre tillfälle att begagna sig af assooiations-systometa fördelar. Associatonsidåa tillämpas också öfverallt på ett sätt, som är högst lärorikt. 1 kanton Genåvo förenar man gig för att inköpa dyrbara åkerbruksmaskiner, i Waadt för att köpa utsädesspanmål från utlandet; i Meyran finnes ett bolag bland bönderna, som eger alla slags redskap att utlånas åt delegarne