Göteborgsposten – 20 november 1871, sida 1

Familjen Lovel ). Roman af M. B. Braddon, förf. till Lady Audleys hemlighet m. fl. — Min dyro far, sade hon i låg ton, du gör mig nästan lycklig, trots våra bekymmer. Jag önskar ingenting hellre än att få alltid stanna hos dig. Och om vi framdeles bli nödsakade att bosätta oss i utlandet, der du ej behöfver vara så nogräknad för namnets skull, kan jag vara dig till nytta — genom att meddela undervisning i teckning eller musik — utan att lomna hemmet. Jag tror att jag skulle vara lycklig hvar som helst med dig, rappa, blott du ville älska mig något litet. Denna vädjan rörde ett hjerta som ej var lättrördt. Marmaduke Lovel lade sin hand — on fin, qvinnlig hand — i sin dotters med öm tryckning. — Arma barn! sade han sorgset. Det skulle vara hårdt, om jag ej kunde älska dig litet. Men du föddes under en olycklig stjerna, Clarissa, och hittills har jag kanske försökt tillsluta mitt hjerta mot dig. Jag vill ej göra detta vidare. All den tillgifvenhet jag kan ha att gifva skall bli din. Gud skall veta att jag ej har något skäl att hålla på den eller någon aonan varelse på jorden ) Forts. fr. N:o 268