Göteborgsposten – 10 november 1871, sida 1

gent samt att en skrifvelse i samma syfte måtte aflåtas till kårens f. d. ordförande. — Hr Hammarberg och flera fullm:e instämde, hvarefter fullm:es beslut fattades i öfverensstämmelse med hr Bergers förslag. Följde så fortsättningen af frågan om Renströmska fondens användande. Rörande motionen N:o I: hrr J. J. Ekmans och D. O. Franckes förslag om inrättande af en Fiskhall härstädes hade beredningen tillstyrkt följande : Att af Renströmska utdelningsfonden, till uppförande å Fisktorget af en ändamålsenligt inrättad Fiskhall, med lämpliga, i närheten belägna lokaler för isupplag och inpackning af fisk för vidare försändning, anslås 75,000 rdr, att utbetalas d. 1 April, 1 Juli och 1 Oktober 1872 med en tredjedel hvarje gång; samt att stadsfullmäktige tillsätta en särskild beredning, för att, efter tagen del af nu tillgängliga ritningar och förslag till inrättande af en Fiskhall, derötver sig yttra samt afgifva fullständiga förslag så väl till byggnaderna, med hvad dertill hörer, som till desammas användande och vård. Beredningens förslag godkändes, utan diskussion. Härefter vidtog, omkr. kl. 14 12 f. m. diskussionen om motionen N:o 10 och fortgick oafbrutet under mer än tvenne timmar. Nämnde motion är af följande innehåll: . Ansökan af Styrelsen vid Aktiebolaget för pantlåning i Göteborg: 1) dels om anslag till uppförande af ett stenhus, lämpligt för drifvande af pantlånerörelsen, och beläget i mynningen af Vestra Haga eller Masthugget; och 2 dels om erhållande af ett lån, motsvarande bolagets nu varande rörelsekapital, under vilkor att den af samma medel uppkommande nettobehållning till stadskassan ötverlemnas och redovisas. Beredningen hade, med avledning af testamentets föreskrift, derom, att allmänna pantlåneinrättningen endast i sista rummet borde komma i åtnjutande af anslag ur utdelningsfonden, funnit sig föranlåten hemställa: Att styrelsens vid Aktiebolaget för pantlåning i Göteborg, ifrågavarande ansökan icke måtte ar stadsfullmäktige bitallas. Som man torde erinra sig, har denna fråga, efter det nämnde motion inlemnades, fått ett särskildt intresse, genom den af härv. fattigvårdsstyrelse sedan dess gjorda uppsägningen af pantlåneinrättningens nuvarande lokal i försörjningshuset. Devna fråga förekom till behandling hos stadsfullm:e vid sammanträde d. 12 sistl. Oktober. Under den då förda diskussionen betonade samtlige talare såväl allm. pantlåneinrättningens gagn för samhället som nödvändigheten af att motverka det enskilda pantlåneriets ohejdade framfart och förderfliga inflytande, hvarjemte åt 3:ne af fullm:e, hrr Förstenbory, Dahl och Mannheimer uppdrogs att i samråd med pantlänebolagets styrelse öfverlägga i frågan. Under den vid gårdagens sammanträde förda diskussionen yppade sig samma välvilliga åsigter, i fråga om allm. pantlåneinrättningens verksamhet och nödvändigheten af dess fortfarande bestånd; man var endast skiljaktig i uppfattningen om lämpligaste sättet att uppnå ett önskvärdt resultat. Diskussionen sönderföll dervid i 4 olika grupper, hvilka för en lättare öfversigt kunna sålunda detecknas: Grupp. A, yrkande bifall till beredningens afslag å pantlånestyrelsens ansökan: hrr Lindström, Berger och Hedlund. Hr Lindström ansåg att testamentets ordalydelse lade hinder i vågen för bifall till pantlånestyrelsens ansökan. Att för detta ändamål disponera anslag ur Renströmska fonden, nu då större behof töreligga, vore ej rätt. — Hr Berger hyste inga skrupler i fråga om testamentets ordalydelse, men ansäg att en reorganisation af bolagets verksamhet, med förhöjda räntesatser och anläggande af slialafdelniugar i olika stadsdelar, hvarigenom omsättningen skulle ökas och full utdelning, 7 3 8 4, kunde lemnas åt aktieegarne samt aktierna bli begärlige inom affärsverlden, skulle närmast föra till målet. — Hr Hedlund, som framhöll orsakerna, hvarföre det enskilda pantlåneriet tagit sådan tart, ansäg jemväl att pantläneinrättningen bör kunna göras till en ordentlig, vinstgitvande rörelse, en verklig affär, hvilket endast kan ske genom räntans höjande och inrättande af filialkontor alldeles i närheten af de enskilda pantlanarne. Skulle understöd iträgakomma bör detta ej ske ur Renströmska fonden utan at de s. k. bränvinsmedlen. Grupp. B.: hr O. Ekmans förslag om återremiss. Tal. ansåg, att testamentets ordalydelse är, att anslag till pantlåneinrättningar skola sättas i sista rummet; skyldighet och intresse förbinda fullm:e till att samvetsgrannt tolka testamentet. Betunnes emellertid anslag nödigt i ifrågavarande fall, borde man dock ej hysa betankligheter. Ansåg ett större kapital vara at nöden och, enär äsigterna under den i ötrigt intressanta diskussionen varit mycket delade, föreslog tal. återremiss. Grupp C: br Philipssons, af hr Mannheimer understödda, förslag, så lydande: Att 40,000 rdr anslås till uppförande å lämpligt ställe af en för pantlanerörelse andamälsenlig byggnad, hvilken till nuvarande pantlåne-aktiebolaget tillsvidare upplåtes mot vilkor: att bolaget, i handelse sådant erfordras, med vederbörligt tillstånd, höjer den provision, som för närvarande utgår med hvad som motsvarar de ökade förvaltningskostnaderna, hvilka tagas i anspråk af den utsträckta verksamheten samt att bolaget, sedan årligen 6 2 å ak