Göteborgsposten – 3 november 1871, sida 3

grundlig medborgerlig) bildning, men också intet annat (hvarför vi lika litet kunna finna oss vid benämningen realskola, som af en författare i Framtiden blitvit föreslagen, men som vi anse strida emot denna skolas egentliga uppgift, som vi inse lämpligheten af att utbyta det vackra namnet folkskola mot något annat, huru klingande det än måtte vara, då ju detta namn innebär, att denna anstalt är atsedd att vara en skola för folket i sin helhet, d. ä. för alla samhällsklasser, naturligtvis utan tvång att begagna den, såvida motsvarande kunskaper på annat håll kunna inhemtas). Från elementarskolan skulle, för hvem det önskade, återgången stå öppen å ena sidan till gymnasiet — det klassiska och reala, det förra med högst fyra, det senare högst tre års kurs — som hade att förbereda för direkta embetsmannastudier samt för de rent vetenskapliga, å andra sidan till de särskilda tillämpningseller raalskolorna: den tekniska skolan med en förberedande klass för undervisning i matematik och teoretisk fysik; handelsskolan och sjöfartsskolan med en liknande för de moderna språkens och algebrans studium; landtbruksskolan med en förberedande afdelning tör botanik och kemi samt de särskilda konstskolorna. Ofvanom gymnasiet hade akademien sin plats såsom den universelt vetenskapliga anstalten, hvilken af rent praktiska skäl skulle uti sig innefatta äfven de fakulteter, som företrädesvis afse embetsmannabildningen, och hvilken eger sitt förnuftsenliga berättigande deri, att hvarje stat, såvida den vill vara en medlem af staternas system, måste vara verksam ej endast för sitt eget ändamål utan älven för deras gemensamma, d. v. s. för det universelt menskliga, för den högre kulturen i alla dess skilda momenter. Häraf åter följer, att i jemnbrodd med akademien för vetenskaperna skulle de fria konsterna akademi intaga sin plats såsom en naturlig utveckling af konstskolan. (Forts.)