Göteborgsposten – 31 oktober 1871, sida 1

—D — 2 F ling, om densamwas aflemnande på posten an få ske en halftimma senare, hvilket beror å atståndet mellan offlcinen och posthuset. Den som känner allt det bestyr som är förcnippadt med flyttningen af ett stort tryckeri, destående af en sådan mängd olika delar och nånga tunga pjeser, som alla äro i dagligt oruk och måste med omsorg placeras för att unna begagnas, för den torde det vara öfverraskande att sedan Dagligt Allehanda i vanlig tid på Lördagsaftonen den 14:de tryckts vå gamla stället flyttades tryckeriet till nya okalen på Måndagen utan att tidningen den lagen utkom senare än vanligt. Men på tal om tidningar, huru går det med Posttidningen för nästa år. Före ministerkrisen blef det aftal uppsagdt som berätigar utgifvaren att af statsmedel uppbära 10,000 rdr årligen, mot vilkor att tidningen intager meddelanden från regeringsdepartementena och inrymmer det som är officielt och hvad i dagligt tal kallas halfofficielt. Någon rubbning i Svenska Akademiens privilegium, för hvars begagnande Posttidningens utgifvare erlägger en ganska dryg atgift till akademien, kan ej ske utan med hennes samtycke, och detta privilegium består i rättigheten att mot betalning trycka alla legala annonser. Om nu det ofvan uppgifna anslaget indrages, så kan ej tidniogen rimligtvis utgifvas i samma storlek eller till samma billiga pris som nu; men regeringen försakar möjligheten att få en organ för stundom behöfliga upplysningar, genmälen m. m. Målsmännen för den strängaste sparsamhet och framför allt de som äro intresserade i andra tidningar, önska de förra att anslaget skall inbesparas, de senare att Posttidningen skall bli så liten som möjligt. Det förvånar mig att ej någon af sparsamhetsmännen föreslagit en så enkel åtgärd som den, att likasom embetsverken och andra inrättningar mottaga anbud å leverans af skrifmaterialier m. m., allt till billigaste pris, äfven anbud skall infordras å lägsta priset för upplåtande af vissa spalter i någon tidning, hvilka stå till regeringens disposition när så behöfves, och hvilka spalter, när de ej upptagas af meddelanden från regeriagen, kunde användas till inrymmande af lotteri-, uthyrnings-, ja hvarför icke giftermålsannonser, för hvilka inkomsten tillfölle den hårdt anlitade statskassan. Hr Erik Bögh höll i Fredags afton i Stora Börssalen och för fullsatt salong sin första föreläsning, då om det mest intressante af alt — det vill säga om forolskelsen. Han behandlade sitt ämne con amore och aflockade sina åhörare, äfven de allvarsammaste, salvor af skratt, och när han slutat, så undrade väl de flesta hvad de lärt, eller om de lärt något; men det var också ingen lärd afhandling som han bjöd på. Man hade gladt och angenämt tillbringat halfannan timma, och det gör man ej alla dagar. Så länge de la Croixs salong fanns voro alla ense om att den icke var hutvudstaden värdig, dålig, obeqväm o. m. d. Sedan den blifvit otillgänglig för konserter, föredrag och andra dylika tillställningar, och ingen annan fanns än Börssalen, som är ändå mera olämplig, så saknar man den förra. Men att åstadkomma en god konsert-och föreläsningslokal, derpå tänker ingen, och gjorde någon det, så rönte han inga sympatier af folk som ha kapital, och med dem som äro rika på sympatier, men inga penningar ha, bygger man bara luftslott. Göran. AQAA on nn