Göteborgsposten – 21 oktober 1871, sida 1

Article Image
L — 444 ——64, kallad hjelp hunnit anlända. Hade de haft den försigtigheten att fästa apparaten på sig före olyckshändelsen, så hade de så mycket säkrare varit räddade. Ingen glömmer att medtaga mat, dricksvaror och cigarrer m. m. på en lusttur eller annan resa, då det är osäkert att sådant under vägen kan få köpas, men deremot att medtaga någon, om än aldrig så obetydlig apparat, för att vid olyckstilltällen kunna rädda lifvet, kommer naturligtvis aldrig ifråga. Utan tvifvel skulle den, som uppstiger i åkdon eller båt och medför något dylikt räddningsmedel, säkert af narrar begabbas, då deremot han skulle lofprisas och besjungas af dem, om han infunne sig med punsch, goda viner och fulla matkorgar, och att lifvet i första rummet är ett oundvikligt vilkor, för att hafva någon nytta eller kunna njuta af de medförda läckerheterna i mat och dryck, så långt kan den lättsinniga narren icke tänka, ty det är först vid en inträffad olycka, då han genom den klokes och försigtiges omtanke fått sitt lif räddadt, han tvingas inse sitt oförlåtliga lättsinne och sin klandervärda tanklöshet. Men då ingen olycka inträffar, så jublar naturligtvis alltid den vårdslöse, oförsigtige och dåraktige slarfven, samt hånar den tänkande, ordentliga, försigtiga och kloka menniskan för hennes, som slarfven alltid anser det, löjliga och till och med högst vanvettiga törsigtighetsiakttagelser. Huru nyttigt vore det icke att at de korkar, som dagligen dragas ur buteljer och af mängden så föraktligt nu kastas i soplårarne, gjordes kulor på så sätt, att med en rak syl korkarne genomstunges, sedan med en lång, grof tapetserarenål med tillhjelp at en platteller böjtång uppträddes på segelgarn eller stark tråd och slutligen sedan äfven med tråd sammanfästades vid hvarandra i form af cylindrar, koner, pyramider, kulor, kuber, parallellipipeder, ringar eller figurer i hvad form som helst och derefter parvis sammanknötes med ett starkt snöre eller band, som sedan lades under bröstet vid axlarne å den icke simkunnige, då denne för att bada kastar sig i vattnet. Funnes en sådan apparat för hvar och en som befinner sig i en båt vid dess sjunkande, kantring eller strandning, förlorade ju ingen lifvet, så vida händelsen ej skedde allt för aflägset från menniskors hjelp. Dessa korkapparater äro så enkla. att de mycket väl kunna som leksaker, efter en obetydlig undervisning, göras af barn; och begagnade barnen sedermera sådana vid badning, så skulle de snart utan nagon undervisning sjelfva lära sig simkonsten. Champagneoch alla slags vin-, samt punsch-, bränvins-, porter-, öloch sodavattenssamt andra buteljer, äfvensom matkorgarne, hvilka medtagas i båt, kunde ju utvändigt beklädas med kork, och då hade man ju äfven i dessa kära pjeser räddningsapparater, ur hvilka man kunde, under väntan på hjelp, så vida man hade en korkring eller annan ändamålsenlig apparat om lifvet under armarna, äfven taga sig en behöflig styrkedryck. Komme ej hjelp, så kunde man ju taga sig både en, d:o två, d:o 3, så doge man åtminstone lugnare. Då det upptager tid att sammantatta korkar med tråd, så är meningen att endast sådana personer skola sysselsätta sig dermed, hvilkas tid skall fördrifvas med lek eller ock ödas i sysslolöshet, ty af andra personer kunna apparaterna göras på några minuter genom att sy ihop 2:ne påsar af s. k, entränning eller nät (med små maskor), hvari korkarne hällas och sedan hårdt pressas och tillknytas. På landet, der ej korkar finnas i öfverflöd, kunde man begagna näfver, hvilken i solen af dennas värme formar sig sjelf till cylindrar. Emot elden skulle man kunna med lätthet forma räddningsapparaterna af nöfver i hvad form man önskar. Då tiden i menniskans barnaår ändå ofta måste ödas med lek, så borde väl den tänkande menniskan uppfinna leksaker för barn, som på samma gång odlade själen och skärpte tankekraften, ty bland barnen kunde ju finnas en diamant som just genom en nyttig, sinnrik leksak började längta efter slipning och polityr och inse, att han vore något mera än en gråsten, i hvilkens sällskap han ej vore till någon synnerlig nytta, om också han sammanbundes vid gråstenen at murbruket till hvilken form som helst. Upptäckten att veta sig vara en diamant skulle säkert förmå personen att icke sky någon möda och själsansträngning, för att bli en menniskoslagtets prydnad och befrias ifrän att fastsmidas af murbruket bland gråstenarne. Gifver man ej barnen leksaker, som äro nyttiga, så skaffa de sig nog sjelfva leksaker, hvilka ofta äro ytterst dyra och somliga högst förderfliga, såsom tobaksrökning med flera odygder. Hvem har sig ej bekant hvad som gaf Newton anledning till matematikens och astronomiens studerande och hvad observationen på ett äple som föll från ett träd förde till? Följande har afseende på den eller dem, som vilja förlöjliga förestående rena tanke och välmeniug. Så nyttigt åtlöjets vapen är, på sin rätta plats, för att gussla därskapen, fåfängan och det felaktiga, så skadligt är detta vapen, då det användes för att qväfva sanningen, det ädla, goda och nyttiga, nedsätta och förringa den största och vackras e förljenst samt nedsvärta den renaste, adlaste dygd, och huru illa uppfyller icke den tidning sin skyldighet mot samhället, t hvilken art den än må skr fvas, som nedlåter sig till sådant. Den kostnad jag sätt vidkännas, för att låta skära dessa figurer i trä, och äfven det icke obetydliga besvär jag gjort mig, för att af kork sammansätta åtskilliga af dessa solida figurer, offras gerna blott för att visa huru barnen praktiskt såsom leksaker skulle kunna göra dem. Korkfigurerna kunna beses i min bostad, 3 trappor upp i huset N;o 1 vid Köpmantorget. Stockholm i Sept. 1871. . P. Wy hromander. Söndags-Nisse, så ock du Kasper, läggen varningen på hjertat, tagen vara på edra korkar, hvaraf I såsom stadsboer naturigtvis hafven ett kolossalt öfverflod, gifven icke edra barn andra leksaker, såsom tobaksrökning med flera odygder, utan gören af dem del dyrbara diamanter, slipade juveler som I sjelfva! I en af våra grannstäder, Kongsbacka, synes man vara på väg att återgå till oskyldighetens tillstånd i Paradiset, att döma efter

21 oktober 1871, sida 1

Thumbnail