Göteborgsposten – 21 oktober 1871, sida 1

7777T 42 2CEU VARS AFF RES ALI 2———— ——— besöket h. s: då var god gå allmenheten till mötes och stanna qvar några dagar till enl. Bestämd tid ty jag behöfver äfven förtjäna Litit med Repratjoner vilket då änu snarare inträffar på min Trehundrade lott en Skomakare. Piff, paff, puff! ateroationales ande fortfar alt grassera i Halland, der han fattat ett skarpt utpregladt tycke för — mudderverken. Knappt hade nemligen Halmstads mudderverk åter kommit i verksamhet, innan medlemmarne af Warbergs mudderverksbesättning, enligt hvad stadens tidning omförmäler, tog sig ferier och pockade på löneförhöjning, innan de åter ville komma sin haud vid maskineriet. Snart insågo de dock huru orätt de i sjeltva (mudder)verket haft och sedan en at dem, en sannskyldig fyllpråm tyckes det, supit ibjel sig vid de orgier, hvarmed ledigheten firades, blefvo de öfriga spiknyktra och spaka igen samt till den grad harmoniska att de gingo in på ackord med hamntogden och beskedligt började på att muddra igen. Och så gick det med den striken. Stockholm hade helt nyligen sin sotarestrike. Göteborg har under veckan äfven haft sin. Men i stället för det att i hufvudstaden var sotarne som gjorde strike mot publiken, har här publiken, och i all synnerbet kritiken, gjort strike mot sotarne. Vi mena mot de murrar, som i Tisdags uppenbarade sig på Nya Teatern. Vi voro ej i tilltälle att ölvervara föreställningen, men att döma af hörsagen torde återgifvandet af Sotargossarne ha varit raka motsatsen till hvad den bort vara, eller högst komisk. Att t.ex. få höra den hela det lilla skådespelet som en röd tråd genomgående Savoyard-visan ejuagen (och dansad!) på melodien — Det var en konung i Thule ur Gounods Faust, måste förefalla komiskt eller snarare tragi-komiskt. Om sålunda hrr Bosin Tivanders sällskap ej, efter hvad det synes, fullt lämpar sig för skådespelet, vore det orätt ej medgifva, att det i lustspelet slår sig rätt bra ut, hvilket bäst bevisas genom de goda Söndagshusen. I Jernbäraren utför hr Österborg med kraft, god mimik och, då rollen kräfver det, varm känsla titelrollen och i hr Fahlbeck tyckes sällskapet ha förvärfvat sig en jeune prennier med vid landsortsteatern mindre vanligt fint yttre och eleganta manår. I Strömparterren har mycket slagit an genom en ovanligt lyckad dekoration och kupletter med fyndigt funna melodier. I morgon gifves folkkomedien Syfröknarne?, hvilken utan tvitvel skall visa sig vara en folk-komedi äfven i den meningen att den ger mycket folk. D:r Elof Lindmans förut bebådade föreläsningar Om qvinnan taga sin början nästa Tnorsdag å Realgymnasii sestsal. IIr L. lärer ha lyckats att på sin anteckmngslista förskasta sig åtskilliga af vårt samhälles mest aktade namn. Väderleken är fortfarande mild, nästan vårlig och den dyra veden tår ligga till sig. Den enda vintersymptom som hittills visat sig är fru Wilhelmina Winther-Egelin som åter anländt till staden och jemte sin man hr Carl Egelin i den gamla lokalen, jernhandl Frentkels hus vid N. Hamngatan, öppnat sitt välkända dansinstitut. Välkända, säga vi med fog, ty elevernas antal, som säsongen år 1869 uppgick till 140 personer, steg sistl. år till nara 200 och skall i år antagligen ytterligare ökas. Sistl. Thorsdag började stadsfullmäktiges behandling af frågan om Renströmska fondens första användande. Vi återkomma till vissa episoder deraf, då frågan blitvit Åutagerad. Till en bekant handelsfirma bärstädes anom för någon tid sedan ett bref med följande Itanskrift. UHandelsmannen Höaltads Härr Bron andersson Gotebårg Gissa på. hvem det kan vara! Samtal i Nya Teaterns foyer: (Klockan juder till tecken att akten börjas). 4. Vet lu, hvad man nu för tiden kunde kalla den ler signalen? — B. Nej... och jag gissar nte heller... fram med witzen...! — AA. Ung ner! QO-—L —— Göteborg d. 21 Oktober 1871. Väderlekstelegrammet af gårdagen från