Göteborgsposten – 20 oktober 1871, sida 1

den plats der de frukosterat och der de flesta af sällskapet nu voro samlade, lagande sig i ordning för återfärden-. Lady Geraldine gick fram och tillbaka vid sidan af major Mason, likgiltigt lyssnande till hvad denne gentleman yttrade. Hon varseblef sin trolofvade i samma ögonblick han framträdde och Clarissa såg hennes bildsköna ansigte stråla till af glädje. Men huru stor hennes glädje än kunde vara, visste lady Geraldine att lägga band på den. Hon mottog sin trolofvade med det lugna behaget hos en kejsarinna, som ser endast en hofman mer nalkas sin thron. De togo hvarandra helt lugnt i hand, sedan mr Fairfax först helsat på och talat några ord med lady Laura Armstrong, som välkomnade honom med mycken värma. Majoren lemnade helt lugnat lady Geraldines sida, och de båda trolofvade vandrade en liten stund under träden i afbidan på signalen till återfärden. — Ni känner således miss Lovel? sade Geraldine med en min af kall förvåning, så snart hon och George Fairfax befunno sig ensamma. — Jag kan knappast säga att jag känner henne; vår bekantskap är en ren tillfällighet, svarade mr Fairfax. Derefter omtalade han de omständigheter under hvilka han varit tillsammans med miss Lovel. — Högst besynnerligt att hon reste ensam! — Det förefaller ej så särdeles besynnerligt om man tager hennes fars fattigdom i betraktande. Han hade väl ej råd att anskaffa en kammarjungfru åt sin dotter.