Göteborgsposten – 20 oktober 1871, sida 1

Edv. Heyman J:or talade mot återremiss. — Ordföranden likaså. Tal. respekterade deras åsigt, som höllo på testamentets ordalydelse, men trodde att man ej handlade mot denna genom att bifalla beredningens förslag. Ansåg önskvärdt att arbetarefören:n understöddes och fann i besittningen af ett eget hus en beaktansvärd motvigt mot söndringar inom fören:n. Yrkade bifall till beredningens förslag i oförändrad form och utan att lånesumman ökas. Härmed var diskussionen afslutad. Af ofvanstående kortfattade redogörelse för densamma framgår att fullm:es åsigter i frågan delade sig i 4 grupper: 1) Motionärens och hr Strömmans samt till en del hr Lindströms; 2) Anhängarnes af beredningens förslag, hrr Dickson, Philipsson och J. J. Ekman; 3) D:o af reservanternas förslag, hrr Berger, Hedlund, Francke och Mannheimer samt 4) Hrr 0. Ekmans och Wijks om asslag och återremiss i ofvan anförda syften. Innan propositionen framställdes förenade sig gruppen 3 med gruppen 4, hvadan sålunda endast tre alternativer förelågo: bifall till hr Krooks förslag; d:o till beredningens; afslag och återremiss. Ordf. framställde proposition på alla tre förslagen, som alla besvarades med blandade ja och nej, votering begärdes och voteringspropositionen formulerades sålunda: Den, som bifaller beredningens förslag derom att åt Göteborgs Arbetareförening, till uppförande af en byggnad, afsedd för fören:s sammanträden och öfriga behof, ur Renströmska utdelningsfonden ett lån beviljas, röstar ja, den det ej vill, röstar nej, vinner nej ha stadsfullm:e, med afslag å beredningens betänkande öfver hr Krooks förslag, återremitterat frågan om anslag åt Gbgs arb-förening till beredningen för utlåtande i syftning huruvida icke, medelst anslag ur Renströmska utdelningsfonden en byggnad för allmänna möten, föreläsningssalar m. m. må uppföras med särskildt afseende å användbarhet för Gbgs Arb-för. hvarjemte stadsfullm:e beslutat att 100,000 rdr skola af utdelningsfonden innehållas för disposition, när beredningens nya betänkande kommer unpröfning. . s Vid voteringen afgåfvos 27 nej och 22 ja, hvadan sålunda fullm:es beslutit i öfverensstämmelse med hr Vijks förslag. Tiden hade nu sramskridit till kl. närmare 3 e. m. hvarföre fullm:o åtskildes för att åter sammanträda kl. 5 e. m. Sedan hrr stadsfullmäktige ånyo trädt tillsammans kl. 5 e. m. företogs behandlingen af andra frågan, nemligen beredningens utlätande öfver det af hr E. Heyman jir väckta förslag om inrättande af en täckt saluhall å Kungstorget. Beredningen hade tillstyrkt att stadsfallmäktige till uppförande af en sådan, längs efter Larmgatan och i enlighet med af beredningen anskaffade ritningar, måtte anslå ett belopp af 75,000 rdr, att utbetalas d. 1 April, 1 Juli och 1 Okt. 1872 med 13 hvarje gång och åt drätselkammaren uppdraga att låta utföra byggnaden samt taga densamma under förvaltning och vård. Diskussionen rörande denna fråga blef mycket liflig. Bland talarne uppträdde först hr Strömberg med ett anförande hvari han afstyrkte beredningens förslag, emedan han ej ansåg det vara rätt att medel ur Renströmska fonden användes till ett företag, som det borde vara stadens skyldighet att bekosta, ifall detsamma ansågs nödvändigt Hr Hedlund talade för att fiskhallen och saluhallen skulle i ekonomiskt bänseende sammanslås, så att den brist som uppkomme för den ena skulle fyllas genom den andras inkomster. Hr Kobb framhöll nyttan för hela allmänheten af den föreslagna saluhallen och yrkade bifall till beredningens förslag, med det tillägg, att atkastningen som ar saluhallen lemnades skulle användas för ytterligare utvidgning och förbättring af inrättningen. Hr Philipsson uttalade sig emot den åsigten att om ett företag ansåges komma att lemna afkastning, medel dertill ej skulle få tagas ur Renströmska fonden. Tal. anförde ett utlåtande som en af honom namngifven person fällt, nemligen att testator ville genom sin stora donation förekomma att staden alltmera satte sig i skuld. Trodde ej att staden borde skuldsätta sig, då Renströmska fonden vore att tillgå. Tillstyrkte att förslaget bifölles samt att stadsfullmäktige framdeles skulle taga i öfvervägande om afkastningen borde användas till något nyttigt ändamål eller ingå till stadskassan. Hr Berger uppträdde bl. a. mot hr Hedlunds yttrande om sammanslagningen af fiskoch saluhallarnes ekonomi, för hvilken tal. ej kunde finna skäl. Beträffande den föregående tal:s yttrande om testators afsigt med testamentet, trodde hr Berger det vara bäst att ej på grund afnågotnärmare umgänge med testamentsgifvaren vilja påstå sig ega någon närmare kännedom om densamma. Hr Philipsson förklarade att det af honom citerade yttrandet ej innebure någon närmare kännedom om testators afsigter, men att testamentet på sagde sätt borde tydas. Hr Edv. Heyman j:r talade för bitall till beredningens förslag. Hr Francke förklarade sig skola vägra anslaget till saluhallen, derföre att ban ville gifva ett anslag, och ett stort anslag, till undervisningsfonden. D:r Dickson yrkade bitall till beredningens förslag med ett på följande sätt formuleradt tillägg: Af saluhallens afkastning skulle staden, efter afdragning af underhållskostnaden, erhålla en grundlega af 5 öre pr qvadratfot. Hr Philipsson föreslog ett tillägg, som efter en af hr Berser föreslagen modifikation fick följande lydelse: Af saluhallens årliga afkastning skall, efter afdrag af förvaltningskostnaden, 5 2 ränta å anläggningskapitalet i främsta rummet användas på sätt stadsfullmäktige under ärendets behandling komma att besluta och resten ingår till stadskassanv. Resultatet af öfverläggningen blef att stadsfullmäktige med 30 röster mot 21 an