Göteborg d. 3 Oktober 1871. Väderlekstelegrammet af gårdagen från pariserobservatoriet till härv. handelsförening angifver att stormig väderlek med bård eller upp emot mångas enskilta intressen och mot ett fåtals teoretiska förvillelser. En utväg sådan som den ofvan antydda är emellertid — vi medgifva det gerna — farlig, men med kännedom om klokheten och moderationen hos vår nuv. regering kan man vara förvissad om att den ej tillgripes förrän andra utvägar blifvit försökta. Annu bör man hoppas att regeringens försonligt hållna medelvägsförslag må kunna tillvinna sig riksdagens bifall. Men skulle emot förmodan så ej ske, gitves dock ett annat alternativ än det af ÅGöranföreslagna: det nemligen att regeringen låter sjelfva organisationsfrågan hrila till dess lidelserna hos motståndarne något lagt sig. Vi förbise icke de faror, som genom detta dröjsmål med det slutliga afgörandet uppstå för vårt land; men ännu betänkligare vore att i denna kritiska tidpunkt låta statsrodret fattas af de män, som sträcka ut sina händer efter detsamma och bland hvilka en och annan visat sig ega oklara begrepp om skilnaden mellan storfurstendöme och konungarike. Må den nuv. regeringen i stället begära anslag till officerspersonalens förökande, till generalstabens ombildning, till materielens förstärkande och ytterligare utsträckning af beväringens öfningar. Säkerligen har ej den politiska närsyntheten hos Andra kammarens majoritet ännu sträckt sig så långt att den skulle vilja neka all förstärkning af vårt bristfälliga försvar. På botten af dessa mäns bröst bor ock fosterlandskänsla, om än för tillfället söfd af smickrets röst och guldets klang; de äro ju sjelfva svenskar och svenskars förtroendemän! Red. af G.-P.