Göteborgsposten – 29 september 1871, sida 2

TA—2 e äljas, engelska församlingen skall tillfrågas om de ej behöfvas i och för utvidgande at örsaml:s bredvid belägna kyrka. Flera taare uppträdde i frågan, men fullm:es beslut blef i ötverensstämmelse med hrr Philipssons och Bergers ofvan angifna förslag. Härigenom godkändes den uppgjorda tomteregleringen, hvadan den tid ej torde vara alltför långt aflägsen, då nätta, smakfulla boningshus, vackra, grönskande planteringar skola komma i stället för skrapiga, af allsköns orenlighet uppfyllda öde tomter. Byggnadskomitn för Delsjövattenledningen hade gjort anmälan derom, att direktionen för vattenledningen från Kallebäck låtit uti Galgkrogarne uppsätta en vattenpost för hemtning at vatten från sistnämnda ledning. Delsjökomitn hade ansett denna åtgärd Åegnad att minska de påräknade inkomsterna af Delsjö-ledningens utsträckning äfven till Galgkrogarne. Hr Berger upplyste emellertid om att upprättandet at Kallebäcksvattenposton skett raf sanitära skäl och innan Delsjöledningen hunnit sträckas till Galgkrogarne, samt förklarade vidare, att den öfverklagade vattenposten från och med i går blifvit tillstängd, hvadan tal. yrkade på att komiterades skrifvelse ej måtte föranleda till någon åtgärd från sullmäktiges sida. Härmed tycktes denna fråga ha kunnat vara utagerad, men i stället utspann sig en diskussion på ett par timmar hutvudsakligast vändande sig kring frågan huruvida Kallebäcksposten skulle få fortfarande begagnas eller ej. Hr Philipsson ville i motsats till hr Berger, att stadstullm:e skulle uttrycka den åsigten att utan afseende derpå om en dylik tillåtelse inverkade på inkomsterna af Delsjövattenledningen eller icke, så, på grund af under diskussionen framlagda sanitära skäl, skulle Kallebäcksposten vara öppen för vattenhemtning, så länge det ej visade sig att stadens eget behof af vatten från Kallebäcksledningen derigenom åsidosattes. De i diskussionen deltagande voro delado mellan dessa båda förslag; vid framställd proposition begärdes votering, då hr Bergers åsigt med 26 röster mot 11 segrade öfvor hr Philipesons. Men härvid upptäcktes också att fullmäktige ej utgjorde det för besluts gilt ghet stadgade antalet 38, utan endast 37, hvadan fullm:e, sedan de som utan giltigt förfall aflägsnat sig från sammanträdet blitvit pliktfällda, kl. 2 e. m. åtskildes, oaktadt flera ärenden ännu voro oafgjorda. En högt värderad tjensteman, öfverinspektoren vid härvar. packhusinspektion, hr J. P. Hård af Segerstad, kommer i dessa dagar att lemna vårt samhälle, hvilket han tillbört sedan September månad år 1864, då han tillträdde ofvannämnde syssla. Hr H., som sedan år 1834 varit i stateus tjenst anställd, har neml. begärt och erhållit 3 månaders tjenstledighet trån d. 1 Oktober samt samtidigt dermed ivgifvit sin afskedsansokan, och kommer han nu att bosätta sig i Grenna. Såsom tjensteman bar hr Hård af Segerstad genom ett humant och tillmöteskommande sätt i hög grad förvärfvat sig den trafikerande allmänhetens sympatier och han skall helt visst länge komma att saknas inom det samhälle, der han under senare åren haft sin verksamhet. Göteborgs friv. brandkår hade i går afton sammanträde på Börsen, dervid efter en längre diskussion beslutades att kårens verksamhet skall fortfara till nästkommande Oktober månads utgång, etter hvilken tid det af omständigheterna får blifva beroende om kårens verksamhet skall sortsättas eller icke. äs ed te FT—— — Göteborgs segelsällskap hade i går afton ordinarie sammankomst, hvarvid till komiterade för den af sällskapet i likhet med föregående åren beslutade båt-utlottningen utsågos hrr J. Lithman, C. J. Svensson och ingeniör Möller på Lindholmen. Försvarsutskottets betänkande meddelas nu i dess helhet uti de i går afton anlända Stockbolms-tidningarne. Detsamma är dock för vidlyttigt att kunna af oss i dag återgifvas. Aftonbladet anser sig böra fästa uppmärksamheten derpå, att utskottets motivering -icke är ekrifven ur den synpunkt, som är den bestämmande för Andra Kommarens utskottsledamöter och som gjorde sig gällande hos de 106, utan hufvudsakligen synes utgå från! måjligheten att komma till ett värnepligtssystem, mer eller mindre närmande sig det preussiska. Tidniogen tillägger: Måhända har största delen at utskottsledamöter från Andra kammaren icke fattat detta och de som det gjort icke brytt sig synnerligen derom, emedan det varit dem ett nöje att höra anmärkningar mot indelningsverket och det föreliggande förslaget ur hvilken synpunkt som helst, då de väl veta, att de icke löpa någon risk att tagas på orden med afseende på bifall till ett förslag, grundadt endast på allmän värnepligt och sålunda med den garnisonstjenst för en eller aunan åldersklass af de värnepligtige eller den långt utsträckta öfningstid för samtliga, som deraf bletve en nödvändig följd. De äro mycket lugna i detta fall, emedan de väl veta att ett sådant förslag skulle så omkring haltva För sta kammaren och nästan hela Andra kammarer emot sig. I den at frih. De Geer, grefve af Ugg las, frih. Adelsvärd, frih. v. Essen, hrr v. Ehrenheim, de Mar6, v. Sydow, frih. v. Otter . —