Göteborgsposten – 21 september 1871, sida 2

; en mängd särskilda bestämmelser om de medel, genom hvilka båda språkens och nationaliteternas fullständiga lika berättigande skall betrygeas i skola, kyrka, på landtdagen, insör domstolarne och i den allmänna förvaltningen. Alla landets lagar skola hädanefter affattas på båda språken; alla regeringens meddelanden till landtdagen, likasom alla förslag och beslut på landidagen skola affattas på båda. kepråken. Alla högre embetsmän och domare skola vara fullkomligt mäktiga båda språken. Valkrelsarne skola sålunda indelas, att de, så vidt möjligt är, endast bestå af en nationalii tet. Det officiela språket i de enskilda socknarne bestämmes genom omröstning af alla valberättigade innevånare. Om det i någon socken finnes en national minoritet, som utgör en femtedel eller mera af alla valberättigade, så kan denna minoritet begära, att särskilt afseende fästes vid dess språk. Till skyddande af båda nationalliteternas rättigheter indelas landtdagen i nationala curier. En hvar af. dessa curier kan begära, att de i landets finanslag fastställda summor för kyrkooch skolsaker skola användas till det skattebidrag, ( i I i som de af dem representerade distrikt lemna. Hvarje curia kan vidare för sin nationalitets del besluta utgifter till den nationala bildningens beträmjande. Vid val af deputerade till rikets gemensamma representation, riksrådet, vid Bourges, der försök skall HH skall unnst en tredjedel vara af czechisk nationalitet och minst en fjerdedel af tysk. Hela nationalitetslagen skall ställas under kröningsedens skydd och galla för en at landets grundlag r. Så billigt detta lagförslag än är, har det mött den bittraste ovilja hos tyskarne i Prag, då det deremot rönt czechernas bitall, isynnerhet som dessas ledare d:r Rieger haft del i förslagets uppgörande — en omständighet som synes oss vittna om stor moderation hos czecherna och hvilken borde kunna, om tyskarne visade något tillmötesgående, bana vag för en utjemuing. Men något sådant är väl icke att hoppas. Flera wienerudningar framställa denna nationalitetslag såsom ett förfärligt attentat mot den tyska kulturen och den högre menskligheten. De tyska deputerade å landtdagen i Prag ha protesterat mot den nya ordnivg eller den större sjelsståndighet, som regeringen vill gifva åt kouupgariket Böhmen, såsom stridande emot forsattumgen. Neue treie Presse ytierar med anledning af denna protest, som var Hasner tll författare, bl. a:: Med den äro de bäda hvarandra bekämpande partlägren skarpt begransade. Har Österrike, der en stump af riket; här en letvande, gilvg, obestridlig rätt, der öfvermodiga, rätsfieutliga anspråk; här trhet, der slafveri. Ingen redlig osterrikare kan längre tvifla om, på hvilken sida han skall gå. Från denna stund är prossen betriad trån den tunga uppgmen au lörmana, varna, ropa. Makt gare an vi sormå det, häller den i tara svåtvande rätten, dei hod ade riket andarno vakna. Högre an värt ord tränger at folkrepresentanternas opinionsyttringar ett eko öfverallt, der tyskösterrikiska bjertan slå. Och utan vår maniug enas alla tysk-österrikiska deputerade i den ena tanken att nu och aldrig medverka till Österrikes delning, till vår stams sönderslitande och söndertrauwpning. I Prag ha de tyska deputerade halnt en bankett, å hvilken en synnerligen hög stämning rådde och der flammande tal höllos om, aw hvarje regering 1 Österrike, som hade de tyska österrikarne ml motstandare, måste tillintetgöras. Man undrar ötver om kejsar Frans Josef skall ha nog kraft att genomiora sin plan med czecherua eller om han skall, såsom skedde 1548, plotslig ändra poltik och gitea efter lor tyrkarves fordringar. Men buru skall det då gå? ILUket vol ban tiaslar, stå Preussen och Ryssland lurande på sitt rof. Man börjar i Frankrike med noggrannare uppmärksamhet selja Thiers rustolngar och ullitara planer. Från Versailles skritves tll -Boln. Zen.-: Armån är som bekant Thiersögonsten. De planor, han i detta hänseende har, äro sto artade. I trakten kring Paris skall uppföras et nytt Mont Valrzen, neml. på platån vid Champigny, hvarest d. 2 Dec. i. å. stod ew slag. Omkostnaderna vid upptörandet af denna fästning jemte bastioner, som skola omgi va den, beraknas till 15 milloner frauet; Tmers amnar inspektera de uulitära göras med do preussiska 4:pundiga kanonerna; men deuna resa skall sanvnohkt forst i Oktober ega rum, — Inom budgetsuiskottet har man mlhehmed avsett sig böra askordra krigsministern ett bestämdt lotte om at icke vidare engagera landet i någon utgift för detta ändamål, innan han vändt sig will nationaltörsamlingen och erhållit dess bitall. Vermwersch, redaktör tör det bekanta kommurietbladet Perå Duchene i Paris, bar icke ; blifvit dödad, såsom det tiuills hetat, utan har nu eticr många afventyr sluuigen anlandt till London. Äfven han är sysselsatt med att