skrifter försedd inbjudning till ett frikyrkligt möte af evangeliska män ur tyska riket, hvilket möte skall ega rum i Berlin från den 10 till d. 12 Okt. d. å. Bland de herrar, som undertecknat detta upprop, finnas namn af mycket god klang, men isynnerhet är hela rikets högre protestantiska presterskap der starkt representeradt. Mest faller dock i ögonen fältmarskalken; grefve v. Moltkes namn. I inbjudningsskrifvelsen heter det: Inför nutidens historia och domstol höfves det Tysklands evangeliska folk att erkänna det stora, som kommit det till del — neml. segrarne, under åren 1870 och 1871 —, under fullständigt betygande af sin synd, såsom en oförtjent nådegåfva af den barmhertige Guden, och att knäppa ihop sina händer, för att Guds rike må uppbyggas inom hem och skola, vetenskap och konst, inom stat, kyrka och samfund. Oaktadt det salvelsefulla och tandagnisslande i tonen, har initiativet till denna allmänna synod af prester och lekmän ursprungligen och uteslutande tagits inom specifikt kyrkliga kretsar. Man är i Berlin öfvertygad om, att första iden till detta kompliment till kejsar Wilhelms bekanta, salvelsefulla krigsdepescher förskrifver sig från samme kejsare. Mötet skall ega rum i den kongl. garnisonskyrkan i Berlin. Inbjudningskomiten har redan uppgjort programmet, som blott skall omfatta trenne punkter. Detta fria kyrkomöte af evangeliska skall således endast diskutera sådana frågor, som uppställts af några få utvalda, alldeles som det tillgick på det sista ekumeniska mötet i Rom. Man tyckes vilja ha vissa vigtiga principer i afseende på den evangeliska kyrkans både trosföreställningar och ställning till staten bestämda, för att förekomma, att den rörelse, som visar sig inom den katolska kyrkan, skall kunna rycka äfven de frisinnade inom evangeliska kyrkan med sig och drifva sakerna till en förbrödrande reformation, hvilken rifver ned allt prestvälde men äfven skiljer kyrkan från staten och renar den förras trosläror.