Göteborgsposten – 25 juli 1871, sida 1

FÅvYvövväS DUnunlLvIHA iU — —— — Warekilsnäs; Sven Olsson, Kungsviken, Martin Johansson, d:o och Olof Johansson, d:o. Samtliga båtarne skola vara samlade härstädes d. 2 Augusti och komma att förtöjas å ömse sidor af norra pålvirket, der de blifva ordnade efter dess olika beskaffenhet. Första årsväxtberättelsen från Göteborgs och Bohus län, afgifven af kgs bthde d. 19 d:s, är af följande lydelse: Väderleken sistl. års höst var särdeles tjenlig för så väl jordens beredning som sådden af vintersädena hvete och råg. Dessa säden uppkommo jemna och vackra och visade vid vinterns inbrott ett lofvande utseende. Vintern inträffade tidigt med stark och ihållande köld. Under tiden från vårens början till nära midsommar har kall, torr och blåsig väderlek nästan oafbrutet varit berrskande, hvilken, i förening med ofta återkommande nattfroster, hämmade vintersädet i sin fortkomst och utöfvade ett högst menligt inflytande, synnerligast på gräsväxten. Vid sistnämnde tid inträffade emellertid ett efterlängtadt afbrott i väderleken med regn och värme och som nederbörd sedan dess i ymnigt mått erhållits och tjenlig väderlek i öfrigt varit rådande, har härigenom en förbättring af vintersädet åstadkommits, som numera inger god förhoppning om skörden deraf, särdeles hvad rågen beträffar, enär densamma mera än hvetet motstått de menliga verkningarne af vårens och försommarens ogynnsamma väderlek. Vårarbetet och vårsådden verkställdes äfven under tjenlig väderlek och med mera lätthet än vanligt, i det att jorden befanns särdeles lucker och tjenlig för beredning, men växtligheten hämmades genom den derpå följande, här ofvan angifna, långa period af ogynnsam väderlek. Det sedermera inträffade ymniga regn, i förening med värme, har emellertid å vårsäden utöfvat ett högst välgörande inflytande och åt densamma gifvit en förkofran, som inger god förhoppning om ymnig skörd. Potatis och öfriga rotfrukter visa sig för närvarande friska och lotvande. Gräsväxten har mest lidit af den torra och kyliga väderleken under våren och försommaren, och ehuru den med midsommar inträdda gynnsamma väderleken för årsväxten kan anses hafva i någon mån bidragit till densammas förbättring, är dock antagligt, att endast en afkastning, långt under medelmåttan är att påräkna och gäller detta omdöme äfven första klöfverskörden. Från Nyköpings län angifves förhållandet med de särskilda slagen af årets gröda på följande sätt: Hvetet lemnar hopp om god skörd. Dess blomning pågår under gynsam väderlek. — Rågen, ortens hufvudsäde, med under första perioden regnig, men sedermera mycket gynsam väderlek nu fulländad blomning, är å starkare och väl skött jord jemn och vacker, samt torde lemna medelmåttig skörd. — All vårsäd visar sig frodig och lemmar förhoppning om ganska god skörd. Ärterna äro delvis angripna af mask. — Polatisen är jemnt uppkommen och har ej ofördelaktigt utseende. Rörande öfriga rotfrukter är deras växtlighet ännu så föga försigkommen, att något yttrande derom f. n. ej kan meddelas. — Lin och hampa hafva frodig växt. — Höskörden antages komma att utfalla under medelmåttan så väl å naturliga ängar som å klöfveroch timotejvallar. Landtbruksmötet bedömdt i Norge. Swaalenenes Amtstidende uppmanar Frodrikshaldsboerna att besöka utställningen i Göteborg på följande, för våra förhållanden smickrande sätt: Vi ha blifvit anmodade att fästa våra läsares nppmärksamhet på den stora landtbruksoch fiskeriutställning, som i förbindelse med en internationel regatta skall ega rum i Göteborg f. d. 1 till d. 6 Augusti. Utställningen omfattar afvelsdjur, gödboekap, mejeriprodukter, produkter af åkerbruk, skogshushållning, fiske och fiskerinäringar, af jagt, trädgärdsskotsel, husflit och landtbrukets binäringar. Bland diskussionsämnena finnas åtskilliga, som ega särskildt intresse äfven för norska landtmän: om export af gödkreatur och mejeriprodukter, om användande af artificiella gödningsämnen, om mejeriaktiebolag, om medel att skydda skogen samt om skogsplantering, om bräntorfsmossar, om hvitbetssockerfabriktion, om husfliten, fiskerinäringarne o. s. v. askligt vore om rätt många från våra trakter ville besöka mötet, ty der blir utan trifvel mycket att lära både af utställningen och diskussionerna. Srerige är t. ex. allaredan långt inne på en bana, dit vårt jordbruk också måste komma: rationel bokapsskötsel i förbindelse med bolagsmejerier och export såväl af mejeriprodukter som slagtdjur; Sveriges export af kreatur, smör och ost uppgår redan till betydliga belopp. Norrmännen skola antagligen under Göteborgsmötet få ett klart begrepp om, på hvad sätt denna export föregår och hvad slags varor som oxpedieras. till utlandet. Skogsfrågan står på dagordningen i Norge lika väl som i Sverige och skall antagligen bli intressant belyst under mötet. Våra handtverkares uppmärksamhet vilja vi specielt fästa på en samtidigt med mötet anordnad utställning af Göteborgska handtverksoch industriföremål, en utställning, som också bör bli lärorik, ty Göteborgs handtverkare ha i flera hänseenden drifvit det långt i att lemna vackert och godt arbete. Särskildt vilja vi nämna bleckslageri, sadelmakeri, snickeri och handskfabrikation, hvilka till en del drifvas för export till utlandet och hvilka industrigrenar med Frederikshalds billiga arbetskraft böra kunna drifvas lönande äfven här. För den ganska sannolika möjligheten, att Frederikshald får ett mejeri, böra våra bleckslagare, tunnbindare m. fl. ha gjort sig bekanta med de bästa och nyaste redskap till detta bruk, så att både mejeriet och mjölkleverantörerna kunna skaffa sig dessa i sjelfva staden och ej behöfva derföre anlita utlandet. Man klagar så otta öfver våra handtverkeriers tryckta ställning, men skall handtverkarne kunna förbättra denna, måste det ske genom samma hjelpmedel, hvarigenom de små industriidkarne ha vetat hålla sig uppe: teknisk kunskap, ofta upprepade utställningar och samverkande bolag för anskaffande af billiga