Göteborgsposten – 27 juni 1871, sida 1

——eg — — — ma, såsom särdeles åskadlig för undervisningen; vidare torde det vara af vigt att, för såvidt det vore en möjlighet, låta upprätta förteckningar å alla sasta fornlemningar i de särskilda provinserna och se dan låta utdela dessa skrifter uti alla våra folkskolor, på det allmogens barn redan i tid måtte lära sig känna och akta de minnesmärken, de dagligen hafva för ögonen. Mötet beslutade att svaret på denna fråga skulle anses ligga uti den öfver densamma förda ötverläggningen, hvari deltogo: hrr Granlund, Lagerberg, Gödecke och Blomstrand. Då tiden nu var långt framskriden afslutades f. m. förhandlingar mod ett föredrag af ingeniör Bergstrand Om alliteration och assonans i svenskans. Örebro slott besågs nu och gjorde ett anslående intryck genom sin höjd och sina ovanligt massiva murar, men deremot kan intet loford uttalas öfver den högst osmakliga moderniseringslusta som i öfrigt utmärker dess yttre; sålunda kan t. ex. antöras en sägen att då ett af tornen afbrann, man nedref de 3 återstående till samma höjd som den qvarstående delen af det brunna, hvilket man ej mäktade uppbygga. Uti rikets äldre häfder har detta slott spelat en betydande roll och anses vara uppbygdt redan före Birger Jarls tid. ltt bland dess anmarkningsvärdaste minuen ar Engelbrektsperioden. Den tappre rikstorestandaren uppehöll sig nemligen här efter det han räddat land och rike från utlåndskt fört k, det var ock harifrån han drog ut, när han brå klig och sjuk på holmen i Hjelmaren bler lonligen öfverlallen och mördad af Måns Bengtsson Natt och Dag. Sturarnes, gamle kung Göstas och Carl IX:s namn äro bundna vid denna borg, hvilken äfven var bebodd at Gustat Adolfs broder, den i unga åren döde Carl Philip. Ötver 20 herremöten hafva här hållits. Retormationen inom svenska kyrkan vann här laga krait. Det var här 1540 som Gustaf Wasas ätt sörklarades ärftlig till svenska kronan och det var slutligen här 1810 som Carl Johan och hans efterkommande tillerkändes samma rätt; som minne af denna senare tilluragelse förvaras bär ett stort porträtt, utfördt i olja, ofver den nu regeran.e dynastiens stamfader, vidare förvaras afvenledes här porträtter ar Fonunsarne Oscar och Carl XV. Den gamla och nya svenska historien hafva räckt hvarandra händerna inom denna borg, som sålunda gömmer månget för fosterlandet kart minne. Sedan slottet beskådats togs vägen till det s. k. kungshuset, hvarvid en större byggnad ådrog sig uppmarksamhet, denna var under Gustaf III:s tid -kronobränneri, 1810 riddarhus, nu stalls för Lifregementets husarer: Yartalio deleclatKungshuset, hvarest enligt en tradition 1540 ars riksdag varit hållen, ligger till höger inne på gården å mamsellerna Westlings egendom vid Silltorget, och företer, hvad det yttre beträffar, mycken likhet med den arkitektoniska prägeln å rnasstugan; man går upp för trappan till höganloftsbron och inträder sedan genom ett litet förrum till den sal, hvilken man anser vara begagnad såsom rikssal och hvars såväl tak som väggar äro försedda med målningar från 1500talet af synnerligt stort konstvärde och ganska väl bevarade. Utom detta större rum upptages byggnadens öfvervåning af ett mindre rum med alkov, antagligen begagnadt till konungens sofplats, och äro äfven dessa rum försedda med likartade målningar. Prof. Mandelgren, som för 20 år sedan afritat de å den s. k. rikssalen förekommande målningarne, omnämnde att desamma ätvensom hela byggnaden blifvit med största pietet bibehållna af m:lierna Westling, hvilket länder dessa damer till den största heder. Sedan tekniska skolan och dess volordnade och lärorika samlingar beskådats, intogo mötets deltagare gemensam middag vid table dhte å hotellet. Kl. 6 e. m. fortsattes ånyo diskussionen hvarvid till behandling företogs 7:de frågan ÅI hvad mån kan och bör föreningen för sin del bidraga dertill, att mot förstöring skydda märkliga forntida byggnader eller lemningar at sådane, såsom borgar, slott, kyrkor, kloster m. m., jemte deras konstprydnader? Utom de anslag som staten för dylika ändamål lemnat, torde böra påpekas det aktningsvärda förhällandet att Landstinget i Kopparbergs län har beviljat ett årsanslag tör skyddandet af de inom denna provins upptäckta fornlomningar. Om så kunde ske inom rikets öfriga län vore ett stort mål vunnet. höreningeus ombud i landsorterna borde på allt möjligt sätt söka att öfvervaka värdandet af de fornlemningar, hvilka tillhöra de provinser, der desse ombud af töreningen ha erhållit uppdrag att handhafva less angelägenheter. Presterskapet och de enskilde innehafvarne ar fornlemningar böra genom öfvertaande och öfvertygande förmås hysa ett önskvärdt intresse för denna sak. Hvad de betydligare fornninnen, som stå under kronans direkta öfverinseende beträflar, torde man böra sästa vederbörande myalighets uppmärksamhet på möjligen förekommande Vandalism. Att Wårfruberga klosterruin på Fogdön Mälaren blifvit tillintetgjord för att arrendatorn t Kungsbergs kungsgård, på hvilkens egor nämnde uin var belägen, skulle kunna använda kalken till sdningsämne, är väl ej på sin plats, och att kungsatvarne i Alvastra begagnats till svinhus, är just J heller något synnerligt vackert bevis på vederböandes vård om iorntidens store mäns sista lägerstad. Wisby ruiner såldes under Gustaf III:s tid, till en calkspekulant, men lyckligtvis visade sig att murarne oro så fasta att kostnaden för desammas raserande, r större än det reveny man kunde draga från det rigjorda murbrukets begagnande som göuningsämne. seckö slott lutar mot sitt tall och med detta mången nnan forntida borg. Att restaurerandet af sådana aninnen kräfva stora penningesummor, tramgår deraf tt t. ex. endast Erik XIV:s kammare å Kalmar lott dragit en restaurationskostnad af 19,000 rdr mt. Wadstena slott har ett anslag af 34,000 rdr tt tacka för dess nuvaraude utseenue och 3 år åtingo för framställandet at detsamma uti dess nuarande gestalt. Warnhems kloster i Westergövland ar man, utan Kgl. Ötverintendents-embetets hörande örjat renovera, hvilket är stor skada, emedan reaureringen af ett så utomordentligt skönt tempel om detta, kräfver en fullkomlig känuedom om dess rsprumgliga arkitektur, på det intet af dennas å könhet måtte gå förlorad under en restauratien å hretagen under en dertill inkompetent persons leding. Diskussionen finge gälla såsom mötets svar a enna fråga, uti hvilken yttrade sig hrr Granlund, t landelgren, Soblman, Djurklou, Eicnhorn, Wiberg, I n MM AM — — —r Ar ÅA — rå