vade, men hans erfarna öga upptäckte ett klart sken bakom en af dem och en egendomlig rök från skorstenen. Då han lade detta tillssmmans med de upplysningar han förut fått kände han sig förvissad om att det fanns myntförfalskare derinne och han blef helt nedslagen vid tanken härpå. Han sporrade sin häst och satte honom i starkt galopp. John Ransomo red upp till Ousely-reservoiren och tillbaka igen på kortare tid än halfannan timma, och hvarje händelse under den stunden är irristad i hans minne för lifstiden. Han paserade först vattnet vid Pomabryggan. Byn med detta namn låg på hans högra sida, mot Hillsborough, och alla ljusen voro släckta utom i de båda värdshusen. Ett af dessa lig nära bryggan och Ransome kunde höra muntra visor derifrån. Han kom derefter till ea krinolinfabrik, kallad Kildare Wheel. IIr sög han ett ljus brinna, utan tvifvel sabrikvaktarens. Nästa plats han såg låg liksom den föregående på andra sidan floden; Dolmans arrendegård, den vackraste boning i hela dalen. Den var uppförd af sten och hade en utmärkt vacker belägenhet, på en landtunga mellan två strömmar. Midt framför densamma låg en vacker gräsplan, hvilken sträckte sig ända ner till vattnet. Uthuslägenheterna lågo bakom sjelfva boningshuset. lI Dolmanska gården fanns intet ljus alls; men de som boude der brukade gå tidigt till sängs och stiga tidigt upp. Huset och gräsvallen tycktes ligga i en fridfull slummer i natten; fönstren voro än glänsande än mör