Göteborgsposten – 27 juni 1871, sida 1

Ä Fornsorskaremötet i Orebro. (Från Göteborgs-Postens korresp.) II. Örebro d. 20 Juni 1571. Kl. 9 f. m. idag sammanträdde mötets deltagare för att fortsätta diskussionen, hvarvid till bebandling företogs didje frågan Då de särskilda stadganden, cirkulär m. m., hvilka tillkommit för bibehällandet af de äldre inventarier och minnes ken, som finnas i våra kyrkor, icke Synas åvägabringa ett tillräckligt skydd; — hvilka ätgarder kunna vara at nöden, för att åt efterverlden bevara dessa ofta i hög grad värderika minnen af framfarna tiders uppfattning, smak och konstsardighet?Önskvärdheten af centralisation eller decentralisation af våra kyrkoinventarier, föranledde under diskussionen i denna fråga åtskilliga meningsskiljaktigheter; flere talare ansågo det andamalsenligt avt, så mycket som möjligt at dessa minnen från en förfluten tids konstodling, måtte sammanföras uti dels statens muscum, dels ortmuseerna, hvilkas stora vigt och värde man lifligt beaktade, och hvarest man kunde vara förvissad om att de derstädes torvarade föremål erhöllo omsorgsfull vård och nödigt skydd. Audra talare deremot uttalade den å,jgt att mycket at dessa fornsakers intresse försvunno derigenom att desamma rubbades från den plats, för hvilken de specielt hade värde. Grafstenarne, hvilka nu genom deras läge voro hemfallne under förstörelsen, borde uppresas mot kyrkomurarne. lUUvad som dock i denna tråga, liksom uti allt annat, är af vigt, blir undervisningen och vetandets spridande till alla samhällets lager, ty om hvar och en är genomträngd af intresse och häg för förvarandet af det förflutnas qvarvarande minnen, behöfver man ej befara deras förskingring eller tillintetgörelse. Kesultatet af öfverläggningen blef, att man uttalade önskvärdheten af att alla sådana föremål, som man ej ansågo lämpliga till förvarande i kyrkorna, borde endera skänkas eller deponeras till vare sig riksmuseum eller provinsmuseerna. Uti denna diskussion deltogo: hrr Bergstrand, Hagberg, Eichhorn, Blomstrand, Djurklou, Ljungström, Lagerberg, Hermelin, Wiberg, Mandelgren, Montelius, Sodliag, Granlund. 4:de frågan Kunna af föreningen några åtgärder vidtagas, i syfte att tå alla delar af landet undersökta med afscende på de särskilda torskningsföremål, som finnas berörda uti det at föreningen utgifna srågformulår. — Utan tvitvel vore det i hög srad lämpligt att genom svenska fornminnesföreninsens tidskrift få spridda de närmare resultaten af undersökningar från de olika provinserna inom riket, hvarvid det borde iakttagas, att provinserna ej sammanblandas med länen. Visserligen är landets gemensamma historia i detta hänseende ett helt för sig, men detta hela består af sina delar, nemligen provinserna, och hvarje provins har sin skiljaktighet uti en mängd fall såsom t. ex. i fråga om dialekt, sånger, kladedrägt, vanor och bruk, folklynne Åc. och detta bör noga beaktas. I det kejserliga Frankrike hade man genom tidskrifter och frägformulär väckt intresse för denna sak, och vidsträckta statistiska undersökningar hafva företagits derstädes med ett dylikt syfte. Titt hufvudsakligt moment tör föreningens verksamhet är äfven att, genom inväljandet af bildade män till ledamöter, skaffa sig goda bundsförvandter. Manne det skulle vara en omöjlighet förmå bibelsällskapen, hvilka hafva en högst vidsträckt spridning af biblar och religiösa skrifter uti systematisk ordning, att äfven intressera sig för spridande af sådana, för landet så högst vigtiga handlingar, som dem hvilka beröra fosterlandete äldsta historia och kultur? Vitt.-, Hist.och Ant.-akademien har redan uti sina samlingar mycket vigtiga bidrag till ortbeskrifningar, hvarvid särskildt kunna åberopas: Sidenbladh om Ångermavland, Wiberg om Gestrikland, Dybeck och Klingspor om Upland, Hermelin om Södermanland, och Dybeck 57 socknar i samma provins, Ilotberg och Dybeck om Westinanland, Hofberg om Nerike, Djurklou om Wermland, Säve om Westergötland och Skaraborgs län, Richard Hjort om Wadsbo härad, Brusewitz om Skaraborgs län, Säve och Nordensköld om Ostergötland, Djurklou om Smålan l, Säve om Gotland, Bruzelius om Skåne, Brusewitz om Halland hvartill komma en stor del kyrkomålningar af Mandelgren. Mötet ansåg att den i ämnet förda diskussionen måtte såsom uttryck af mötets åsigter få gälla. I diskussionen öfver denna fråga deltogo hrr Ehrenborg, Linder, Granlund, Södling, Montelius, Iermelin, Hagberg, Kichhorn och Djurklou. . Å:te frågan På hvad sätt skulle föreningen kunna verka derhän, att en fullständig och noggrann kännedom af i fåderneslandet redan gjorda och iramdeles skeende fynd må komma allmänheten till godo? Det upplystes att uti Vitt. II. o. Ant-akademien förvaras e mindre än 12 tolianter och 14 bilagsvolymer, utarbetade at riksantiqvarien Hildebrand öfver i svenska jorden skedda fynd, och det uttalades som nskningsmäl att dessa skrifter måtte befordras till trycket, enär derat nu blott förefunnes ett skrifvet exemplar, som, i händelse af eldsvåda eller annan olycka vore oerszättligt, om detsamma förstördes. Vidare uttrycktes önskvärdheten af att man uti nästa hälte af fornminnesföreningens tidskrift måtte gå i örfattning om intagandet af en förteckning å alla ryckta arbeten i denna riktning. Svaret på frågan misägs ligga uti den ötver densamma förda diskussion, hvari hrr Wiberg, Djurklou, Montelius och Mandelgren ueltogo. : b:le frågan Genom hvilka medel, utom dem om redan finnas genom föreningens stadgar och rågformular antydda, skulle föreningen kunna verka ör avagabringandet af ett lifligare intresse för fornorskningen? Det är afven här som bildningen har in stora betydelse. Man bör börja nerifrån, och relan i folkskolan vore det önskvårdt om man i nåzon mån kunde lemna barnen någon kännedom om len vigt som ligger uti värdandet af fornlemningarte. Man påpekade önskvärdheten af att det uti varje tolkskola mätte finnas ett exemplar af den af rih. Djurklou för mötet exponerade feliefkarta öfer de olika grafformer hvilka i vårt land förekommr Am mm S rr AA 2 5 8 v — U Dn d N