Göteborgsposten – 26 juni 1871, sida 2

i llillsborough. Polisen bade ej lyckats komma upphofsmännen på spåren. Men nu ifrågavarande dag hade en gammel ungkarl som bodde i denna trakt för polisen beklagat sig öfver att hans grannar hade så ofantliga eldar upptända boia natten, att väggarne af hans hus upphettadeg och färgen förderfvades. Detta jemte några andra omständigheter ledde Ransome på den misstankan, att der vore härden för de falska myntens präglande, och han hade nu en arresteringsorder i fickan, hvilken han dock ej ansåg det lämpligt alt använda förrän han bevakat det misstänkta huset nattetid och sjelf gjort sina iakttagelser. Af denna anledning hade han bjudit sig på the hos Little —ty han visste att, han hos honom var välkommen vid hvad tid på dygnet som helst — och han gaf nu honom del af sina misstankar och bad honom komma med och taga det misstänkta huset i skärskådande. Little samtyckte. Men det var ingen brådska: ju senare de gingo, desto bättre. De samtalade derföre om andra ämnen och talet kom snart in på en riktning som var vida intressantare för Little än fångandet af alla falskmyntare i verlden. Han frågade Ransome huru länge han skulle lefva på detta sätt åtnöjande sig med att endast se henne. — Men ni har ju endast genom åsynen af henne blifvit en helt annan menniska, sade Ransome. Ert öga är dubbelt så glänsande som för en månad sedan och er oförg har återkommit. Jag har fått veta att hon besöker de sjuka, och många af dem välsigna henne. Jag tror att