Göteborgsposten – 26 juni 1871, sida 2

dens källa och ussläckte lågorna. En antänd skolpanna blef funnen i koret och en aunan i högaltaret. Stolar, bänkar o. s. v. hade blifvit uppstaplade omkring predikstolen till jemni höjd: med den stora orgeln och äfven omkring j statyerna af Kristus och den heliga jungfrun; papper hade blifvit lagdt kring pelarfötterna. Lägorna släcktes, några sönster krossades för att röken skulle tränga ut; hvarje del af katedralen undersöktes och man ställde dit vakt I för att bevara den för vidare mordbrandföri sök. Under dagens lopp gjordes inga ytterligare sådana försök, och klockan elfva på qvällen var denna del af staden i truppernas shand. och Hötel Dieu samt Notre Dame voro betryggade för all fara. Hr Hanot, som myci ket utförligt skildrar denna historia i ÅGazette Mådicale de Pauris, förtjenar att hans namn får en plats i franska historien. i Tysklands press börjar föra ett allt häftigare språk mot Frankrike och visar sig särdeles förbittrad öfver general Trochus antydan om, att han anser Bismarck hafva medverkat vid de kommunistiska upproren i Paris, för att derigenom inskränka Frankrikes motståndskraft och tvinga det attt antaga freden på de af Tyskland bestämda vilkoren. Den amerikanske generalen Sheridan, som under kriget var Unionens officiele representant i der tyska högqvarteret, har efter sin hemkomst tält en mycket skarp dom ölver det preussiska krigföringssättet och begagnar, då talet kommer på detta, nedsättande yttranden om Tyskland och dess armå i allmänhet. Ilan säger, att Bismarcks äregirighet varit skulden till kriget och att tyskarne uppfört sig såsom riktiga barbarer. De tyska tidningarno äro naturligtvis ursinniga häröfver och hämnas med att kalla Sheridan för en rå tölp. Den amerikanske generalen bör vål dock kunna antagas vara fullt opartisk och han stödjer sina uttalanden på detaljerade fakta. Englands parlament har antagit sin regerings förslag om armåns omorganisering. Kejsaren af Österrike bar nu i ett manifest tilljkknnagifvit sitt beslut att utföra den länge ölverlagda planen om att upphäfva den s. k. militärgränsen och i stället sätta den under civil administration i förening med Kroatien och Slavonien. Den lilla hamnen Zeugg vid Adriatiska Hafvet skall förklaras för fribamn, Rysslands armå utgör enl. autentiska underrättelser i närv. stund på fredssot 33,043 officerare och 732.829 menige man samt på krigssot 39.083 officerare och 1,173,879 meniga. Senare Poster. De under midsommardagen och igär ankomna utländska tidningarne meddela närmare redogörelser för debatten inom nationaltörsamlingen angående det franska lånet, vid hvilken finansministern Pouyer Quartier var till städes, fastän en tjock duk kring hans hals vittnade om, att han ännu var sjuk: han tog ej heller till ordet. Douhet öppnade debatten och gjorde åtskilliga anmärkningar mot lånet. Han skulle bland annat ha föredragit ett 3-prets lån i stället för det töreslagna 5-pret. Lesvinasse ville rösta för lånet, men dock med åtskilliga törbehåll. Han uppdrog en mörk skildring af Frankrikes finansiela tillstånd och betonade, att linet äfven borde begagnas till att betäcka de ordinarie utgiftena. Regeringen måste afgifva bestämda förklaringar om, huru hon tänkte begagna den del af lånet, som hon fick öfver och kunde efter eget godtfinnande använda. Till sist bebådade han under de lifligaste protester ett förj aga en betydande nedsättning i tjenstemannens löner, och att ingen lön — förutom den till chefen för verkställande makten Ä ö slag om, att man skulle före — skulle få lof att ötverstiga 20.000 tres. Thiers tog derpå ordet under den mest spända uppmarksamhet å nationaltörsamlingens sida: Föregåeude talare sade, att man under närvarande förhållanden borde undvika illusioner och införa besparingar. Vi stå emellertid icke allenast inför Frankrike, utan äfven inför den europeiska allmänheten, till hvilken vi vädja. Man kan fördröja lösningen af våra olyckor genom att skildra ställningen bättre, än den är; men man kan äfven göra det genom att framställa den sämre än den är. Man bör hvarken besmycka eller nedsätta den, utan säga sanningen. Från denna ståndpunkt sedt, voro den töreg. talarens betraktelser icke på sin plats. Han frågade oss, huru vi skulle använda lånet. Om det finnes något i afseende på sänet, som är alldeles säkert, så är det just dess användning. Frankrike vet, ati det lidit stora olyckor, men det kan göra sig sjelt det rättrisa erkännandet, att det vill med manlig fasthet bära de bördor, som komma att hvila på detsamma, såsom det passar sig för en stor nation, hvilken ej tillsluter ögat för sina sorger, utan är i stånd att bära dem. Finansutskottet skall underrätta er om, huru vi tänka använda de summor, som vi få till vårt förfogande, och de skola finnas uppförda i budgeten. Jag vill nu utveckla för eder ställningen. År det sannt, att Frankrike efter ett krig, som ej har sitt motstycke och hvilket blef på ett så beklagligt sätt fördt, och efter ett uppror. som slutade med mordbrandsanläggningar, är i stånd att genomgå ställningen? Såsom en rattskafsens man, hvilken till fullo inser alla svårigheter, kan jag högt och tydligt förklara, att Frankrike visserligen blifvit svart pröfvadt, men att det manligt och utan illusioner kan bära de bördor, som tynga på detsamma (bisall). Jag hoppas att kunna göra detta fullkomligt klart. Jag vet, hvad jag talar om och gör mig inga illusioner. Under tio år har jag visat mitt land faran af politiska och finansiela illusioner. Under kejsardömet bestod hemligheten af budgetens uppsättande deri, att man delat den i flera afdelningar, hvarigenom det blef omöjligt eller åtminstone bpesvärligt och svårt att få en öfverhlick at hela 2