Göteborgsposten – 19 juni 1871, sida 1

— Räck mig er hand, sade Little och blef ånyo hjertnjupen. ö Men denna gäng återvann han hastigt sitt lugn och för att uppmuntra honom yttrade mr Ransome: — Till en början kan ni lita på att mr Carden nu vet hvar hans dotter är. Hvarför ej söka utforska honom? Henry följde denna vink och besökte mr Carden. Han blef mycket kallt mottagen af denne gentleman. Efter någon tvekan frågade han mr Carden om han haft några underrättelser från sin dotter. ) j Den unge mannens ansigte blef genast helt glädjestrålande. — Mår hon väl, sir? — Ja. — Är hon lyckligare än hon var förut? — Hon är nöjd. — Har hon vänner omkring sig? Vänliga goda menniskor, några af hennes eget kön som hon kan hysa tillgifvenhet för? — Hon är bland menniskor som hon för närvarande anser för englar. Men hon skall finna att de i sjelfva verket äro låga, elaka varelser. IIon är i ett protestantiskt kloster. — I ett kloster? Hvar? — Hvar? Der hvarken dåren eller skurken som sköflat hennes lycka och tvingat henne att lemna mig någonsin skola siuna henne. Jag väntade detta besök, sir; det enda rörande hvilket jag hyste några tvifvel var hvem som