ning i rörelsen skulle uppstå i en ort, der en bank komme att brådstörtadt upphöra och ställas under wungen utredning, så borde man finna, att den genom nu medgitna rådrum beredda möjligheten till undvikande häraf är icke blott i bankbolagens utan iunu mera i allmänhetens intresse. IIrr Dufva och Sv. Andreasson ansågo deremot det ifrågavarande rådrummet vara för stort och kunna förorsaka privatbankskonkurser at vådligare beskaffenhet än om letsamma vore mindre. Något radrum ville nemligen hr Dufva medgifva och erkände, att motionären sått för långt. Båda dessa talare yrkade emellertid, att Kammaren med ogillande af motiveringen måtte låta vid utskottets förslag bero. Hvad utskottet hemställt godkändes emellertid så väl i denna som öfriga punkter. — En temligen långvarig öfverläggning uppstod derefter om samma utskotts, i anledning at väckt motion om antagande af ett myntsystem, grundadt på guld, afgifna betänkande; deri utskottet med afstyrkande af motionen i öfrigt föreslagit Riksdagen att till K. M:t ingå med anhållan: det konungen täcktes, då lämpligt synes, låta prägla guldmynt, grundade på carolinen såsom myntenhet, å valörer af två och en half, samt fem carolin, med iakttagande at de bestämmelser i anseende till vigt och finhet, som blifvit föreslagna af de utaf K. M:t förordnade komiterade för afgifvande af förslag till de förändrade stadganden, som kunde finnas erforderliga för öfvergången till ett nytt myntsystem. För afslag å detsamma talade emellertid hrr Agardh, Östman, Jöns Rundbäck, (. Ifvarsson och Uhr. De förnämsta skälen voro, att genom en utveckling af gulumyntsystemet med francen såsom myntenhet skulle för lång tid i hela landet uppstå ofantliga rubbningar och förvecklingar i den m ndre rörelsen, att Sverige ej behöfde skynda sig med den ifrågasatta åtgärdens vidtagande, då flera länder änvu funnes, bland dem Tyskland, England och Danmark, som ej ännu antagit denna myntenhet, samt att det vore olämpligt att aflåta ifrågavarande skrifvelse innan K. M:ts förväntade proposition angående förändring af myntenheten — öfver hvilken fråga K. M:t ännu icke uttalat sig — hade till Riksdagen inkommit. För förslaget talade hrr Syarre, Nordenskiöld och A. Bergström, hvilka framhöllo fördelarne af guldmymet, dels på grund af den ringa sluktuationen i guldets värae, dels de mindre Pprägelkostnaderna för guldmynt, Grefve Sparre ville i enlighet med sin reservation, att äfven 10-carolinstycken måtte präglas. Vid anställd votering afslogs utskottets hemställan med 105 röster mot 38, som afgäfvos för grefve Sparres reservation. I Lördags f. m., företogo kamrarne, i enlighet med 65 F R. O., gemensamma omröstningar, hvilka erhollo följande utfall: 1:o. Med 158 röster (27 i Första och 131 i Andra kammaren) mot 129 (18 i Första och 51 i Andra kammaren) har riksdagen atslagit bankoutskottets, af Första kammaren godkända förslag, att utgifning från riksbanken af sedlar å en rdr rmt skall upphöra från den dag under nu löpande är, som fullmäktiga finna lämpligt bestämma. Minoriteten röstade för bifall till bankoutskottets förslag. — 2:o. Med 154 röster (83 i Första och 71 i Andra) mot 130 (22 i Första och 108 i Andra) har riksdagen beslutit att af artilleriets saltbatterter, 30 till antalet, 6 skola organiseras såsom ridande och 2 såsom fotartilleri, men de öfriga såsom åkande artilleri; att Wendes artilleriregemente erhåller en ti lokning af 318 artillerister; att hvarje ridande batteri må erhålla 26, hvarje åkande batteri 20 och hvarje sotbaueri 10 hästar, hvarigenom antalet af artilleriets nuvarande egna hästar kommer att ökas med 244; samt att ett extra anslag af 223,884 rdr 67 öre auvisas för päbörjande af artilleriets organisation. — 3:0, Med 216 röster (95 i Första och 121 i Andra) mot 57 (5 i Första och 51 i Andra) har riksdagen beslutit, att det betäl och underbefål med vederlikar vid matinregementet, hvilka vid regementets indragning icke blifva behöfliga, eller till andra regementen eller kårer transporterade, eller till andra allmänna befattningar fortlyttade, må vid sina, dem genom fullmakt twllförsäkrade, afloningsförmåner och tjenstebefattningar bibehållas, såsom en för K. M:t disponibel besalskader, intilldess full peusionsalder är uppvådd, efter hvilken tid de endast underkastas tjevstgöring i likhet med dem af deras vederlikar, som erhällit afsked med fyllnadspension. — 4:0. Med 200 röster (50 i Första och 150 i Andra) mot 76 (54 i Första och 22 i Andra) afslogs K. M:ts törslag att civilstaten v.d fortifikationen må med 1 regementspastor tillökas; att för bestridande af de presterliga göromålen vid pontonierbataljonen och taltsigualkompaniet ett årligt arfvode at 400 rdr må bestämmas; samt att till uppsättning och underhåll af okaut antal fortifikationstrupper ett extra anslag af 97,574 rdr beviljas att under år 1872 utgå. — 5.0. Med 153 röster (19 i Första och 134 i Andra) mot 123 (85 i Första och 38 i Andra) har riksdagen besluut att anslaget til indelta armns och Wermlands sältjägares vapenöfuingar sorhojes till 1,000,000 rdr. Miuoriteten wille höja till 1, 100,000 rur. — 5:0. Med 160 rös er (34 i Första och 126 i Andra) mot 113 (67 i Första och 46 i Audra) har tiksdagen atslagit K. M:ts proposition om anslags beviljande tor uppförande af baracker tör beväringen å motesplatserna. Minoriteten ville, att riksdagen skulle bevilja det äskade anslaget, 350,000 rdr, hvarat dock uuder år 1872 endast 150,000 rdr skulle utgå. : 7:o0. Med 162 röster (18 i Första och 144 i Andra) mot 108 (81 i Första och 27 i Audra) har riksdagen beslutit, att bevilja 25,000 rdr till utvidgning at gevärsförråden å mötesplatserna. Efter de gemensamma Loteriugarnes slut föreLogo bada kamrarne till behandling och biföllo det af tatsutskottet atgitna supplementsbetänkande rörande jerde hutvudtiteln, i hvisket tillstyrkes, i 1:ata punken, att det vanliga löneförbättringsanslaget till inlelta armen at 100,000 idr må älven för 1872 utgå, och i 2:dra punkten, att till anskaffande at utreddingspersedlar för beväringmanskapet må beviljas 325,320 rdr, deraf såsom extra anslag under 1572 en summa at 400,000 rdr. Sistnämnda punkt bitölls Första kammaren utan diskussion, men gaf i den Andra anledning till en mycket animerad debatt, under hvilken de mycket inflytelserika ledamöterna arr Ifvarson och Sv. Nilsson i Österslöf ifrigt mot